Aftonbladet – 18 januari 1844, sida 1

sister ilade fjerran boende olycklige och lidand till hjelp. Om någon främling mötte dem, för vånades han öfver att träffa dessa obeskyddad fruntimmer ensamne i en trakt, som äfven i vå ra dagar anses såsom en af de vådligaste i Ital: en; men landtfolket visste att till och med röf rarne afböllos ifrån att antasta den allmänt älska de och vördade grefvinnan, af fruktan för en snab! och säker hämnd utaf innebyggarne i trakten. Me: eiter någon tid inställde likväl fruntimmerna des sa ensliga promenader, då de fingo höra et ryk te, att nåra okända personer visat sig i närhete: samt underrättat sig om grefvinnans lefnadssätt och ändtligen påstodo några personer, att d vid Gaeta mött Landolina sjelf, ehuru förklädd Om Julia också icke hade bestämd orsak at befara ett anslag mot sin person, så sade hen ne likväl en instinktartad fruktan, att närhe ten af en person, som för VWVespasiano varit si förderflig, kunde bebåda någon olycka, och det ta var nog att göra henne försigtigare, äflvei om icke en påkommen opasslighet för en längri tid fängslat henne vid sina rum. På delta sät hade ungefär åtta eller nio månader förflutit ef ter Vespasianos död, utan att någon synnerli förändring inträffat på slottet. Olyckan nalkade likväl och skulle snart förhärjande utbryta. Det var en skön, varm sommarnatt; Julia ha de stigit opp från sitt läger och satt sig vid de öppna fönstret. Månan upplyste irakten och e lätt västanfläkt förde doftet från Fondis orange lundar ända till den mörka skogsmassa, ur vil ken det gamla slottet reste sig i storartad enslig het. Beatrice sofi kammaren bredvid, som endas genom ett sidenförhänge var skiljd från grefvin