Aftonbladet – 17 januari 1844, sida 2

styrelser; och sedan Storbritannien förgäfves svillt sina krafter på försöket, att åter underkufva dem, under en tiderymd; som var kortare än den, under hvilken Mexiko sökt att åter bringa Texas till lydnad, hade Storbritannien den klokheten och rättvisan, att erkänna deras sjelfständighet, och på samma gång gifva en hyllning åt den pligt, som älåg detsamma såsom en medlem i folkens stora samfund. På intet sätt kunde Mexiko lida af att följa det exempel, som sålunda blifvit gifvet af en af jordens stoltaste och mäktigaste nationer. Under det federalregeringen med ledsnad skulle se någon kollision med Mexiko uppkomma, eller någon störing af de vänliga förhållandena emellan de båda länderna, kan den dock icke tillåta Mexiko, att inverka på dess politik i afseende på Texas, denna politik må vara hvilken som helst; utan vi skole behandla Texas såsom fullkomligt oberoende af Mexiko, i likhet med hvad vi längesedan förklarat oss skola göra, då vi erkände den förra statens oafhängighet. Det är möjligt, att Förenta Staternas konstitutionella myndigheter af pligt kunna blifva tvungne till en politik emot Mexiko, som denna stats handlingssätt i sådant fall hufvudsakligen sjelf gifvit anledning till; och i sådant fall skall federalstyrelsen med fullt förtroende vända sig till folkets fosterlandskänsla, som ej skall fela att understödja styrelsen i dess handlingssätt. ) — C STOCKHOLM den 17 Jan, — H. M. Konungen höll i går konselj. — Svenska akademien har tilldelat profåssor W. F. Palmblad det så kallade Konunzgens prisn, med fästad serskilduppmärksambet vid Hr Palmblads öfversättning af Sophocles. — Kongl. Samfundet för utgifvande af Handlingar rörande Skandinaviens Historia hade d. 2 d:s sammankomst. K. Samfundets ledamot, professoren och bibliothekarien d:r Schröder förelade Samfundet 4 st. originalbref från Konung Gustaf I:s dotter Anna falz-grefvinna till Veldenz, Lautereck och Läzelstein), till Kerstin Trole, och medde!ade om dessa fruntimmer biografiska och genealogiska underrättelser. Bre:ven, hemtade ur Benzelstjerne-Engeströmska manuskriptsamlingen i Upsala Universitets-bibliothek, äro skrifna från Tyskland, åren 1576—1380, egenhändiga, på Svenska, och vittna, så till handstil som innebåll, om den vårdade uppfostran Gustaf I:s barn erhöllo. De äro förseglade med prinsessans sekret i vax, hvari synes Wasa-vapnet med omskrift: Anna D. G. Svecor. Gothor. Vand. Princeps,. — Riksantiqvarien Hildebrand anmälde att professoren uch ordenstedamoten A, Fryxell till K. Samfundet insändt afskrifter a de intressanta rådsprotokollen för 4649, rörande thronföljdens öfverlemnande till Konung Carl Gustaf, hvilka prof: Fryxell i sina berättelser ur Sv. Historien nämner och i utdrag meddelar. Han har afskrifvit dem efter afskrifter i Skoklosters bibliothek, hvilka synas tillförlitliga. Originalen finnas ej i K. Riksarkivet. Men landshöfdingen och kommendören Järta har der funnit en biljett från K. Gustaf III, hvari Konungen, förantedd af en uppgift hos Archenholz, Mem. de Christine, begär låna dessa protokoll. Landsh. Järta förmodar, att Konungen velat begagna dem för sitt äreminne öfver Torstenson, och att de ännu finnas qvar på Stockholms eller Drottningholms K. Bibliothek. Amannrensen kand. Juel föredrog en samling af riksrådet Bengt Skyttes bref till K. Carl X från Losdon 1659. Ett original samt några afskrifter af dessa hade Hr landsh. Järta för flera år tillbaka påträffat i Nordinska manuskriptsamlingen i Upsala Universitetsbibliothek, der låtit för K. Riksarkivet afskrifyva dem samt äfven meddelt dem prof. Fryxell, som också i sista delen af sina berättelser omnämner dem. Nyligen hade Hr Juel, vid en anställd noggrann efterforskning i K. Riksarkivets hemliga hvalf, verkligen funnit hela samlingen, naturligtvis med undantag af det bref, som finnes i original i Upsala, men nu genom landsh. Järtas försorg redan fanns afskrifvet i Riksarkivet. Brefven äro ganska märkliga och afhandla med mycken utförlighet dels Englands dåvarande oroliga inre förhållanden, dels den allmänna politiska ställningen i Europa, serdeles med afseende på Sverges och Danmarks förening, eller det sednares delning, hvarpå Carl Gustafs planer denna öre