Mena redan mot siultet al 10301 tycktes iailverken otillräckliga. Styrelsen kastade då sina blickar på Montmartre och geniofficersrne fingo befalinigg att der uppföra två vidiyftiza citadeller, hvilkas planer innehöllo boningsrum af en Ovanlig prakt. Snart visade mig de utstakande piketterna och äfven — hvaröre skulle jag nu mera förtiga det? — en patriotisk indiskretion hos den utmärkte ingeniörgeneraien (Valaze), som med liflig ovilja ledde arbetet, att i de föreslagna citadellerna funnos bastioner, beklädda grafvar och halfmånar , rigtade mot Paris. Vi togo oss då den dristigheten att ställa på styrelsen följande enfaldiga frågor: Fruktar ni att fienden tilliälligtvis, vid en belägring af edra fästen, skulle komma alt taga sin plats inom rinsmuren kring Paris, emellan den och foten af Montmartre? Har ni förutsett den händelsen, att det fiendtliga artilleriet skulle komma att förläggas inuti Paris, på Pigale-gatan eler Montmartre-gatan? Ar ni redan betänkt på att kunna bestryka de löpgrafvar, som fierden kunde komma att öppna på Taibout-gatan och S:t Lszare-zatan? Om ni ej svarar på dessa frågor, så tänk på dem ändå! Folket skall, i händelse af er tystnad eller af obestämda svar, anse sig berättigadt att tro er riera sysselsatt med styrelsvsystemels försvarande mot Paris, än med det Parisiska områdets försvarande mot Preussare, Österrikare och Ryssar!) Mera behöfdes ej för alt urladda minan. Några rader i en tidning — och den grundmurade förskansningen på Montmartre upphörde att vara oundzänglig för värnet a? Paris: gipsberget intoas ej vidare i de nya förslasen: man försakade det och lemnade dess gipssrufvor, dess väderqvarnar, dess luftiga småvärdshus och dess telegraf i fred. 3 (Forts. följer.) STOCK HOLE din 15 Jan. Den i går på förmiddagen ankormna Södra snäll posten mediörde tidnintar från Paris af d. 4, från London af d. 2, samt från Hamburg d. 6 dennes. SPANIEN. i Den partiella förändringen af ministeren går långsamt. General Narvaez arbetar emot en sådan, och han är mäktig; han har i sednare tiden antagit en nästan kongl ståt. Då han far ut eskorteras han af 50 iman kavallerister, och flera adjutanter och ordonnance-officerare rida bredvid vagnen. Sjelfva drottniogen omgifver sig icke med en sådan militärisk styrka, då hon reser ut. Under det att man funderar mycket på kamrarnes upplösning, men synes vara rädd att öfverlemnaa sig till nya val, göres allt att genom korraption vinna alt flera röster inom representationen. Stora penningsummor användas äfven dertill; och det ser ut, som skedde det ej förgäfves. Imedlertid visar det sig alltmer, att Spanien icke är Madrid, och att tonen der aildetes icke bestämmer det öfriga landets. Amettlers uthållighet i Figueras förskräcker ret geringen. Man har fått veta, att hans styrka är dubbelt så stor som den hittills utgivits vara. Han är väl försedd med lifsmedel och lärer äfven hafva tillräckliga krigsförnödenbeter. Det säges, att regeringen ämnar låta rifva en del af fästningsverken i Barceilona, samt låta anlägga detacherade fästen kring staden, ungefär efter samma id som Paris-belästningarne, för att köanna hålla folket i tygeln. FRANKRIKE. Nyårsaftonen samlade sig, som vanligt, alla garnisonsregementernas musik-korpser under Tuilerifönstren, der de spelade fiere symfonier. Lyckönskningsbesöken börjades af presterskapet, och diplomatiska korpsen samt statsrådet blefvo äfven samma afton emottagna af konungen. Frkebisko-j pen i Paris hade i sitt tal till H. M. gjort ett slags protest mot den strof i throntalet, som åsyftade presterskapets beteende mot läroverken. Konungen skall hafva svarat dertill kort och kärft. Man har sedermera velat förmå erkebiskopen att taga ut passagen, innan talåt tryckes i Monitören, men han har vägrat det. Den utkomna brochyren: Le Cabinet du 29 Octobre, la Chambre, le prochain ministere, har väckt mycket uppseende, isynnerhet för dess skildring af flera offentliga karakterer Guizots porträtt skall vara tecknadt ibland annat med följande drag: os Det är svårt att se Hr Guizot, utan att känna sig frånstötas. Man kan ej känna och älska honom. Man eriarar sig hvilken andel han hade i censur-lagförslaget 1844, som skändade den nyss gifna kartan. Han blef sjelf censor, tre dagar efteråt. Det är hans verk, den nuvarande hatade styrelsen öfver tryckpressen. På den tid, då bokhandeln icke ännu blifvit hvad den nu är, drog Hr Guizot stor fördel af spekulationerna. Han satte sitt namn på arbeten, som han hvarken författat eller öfversatt. Han har hvarken sjelf skrifvit Le dictionnaire des Synonymes, les Vies des poätes Frangais, LEspagne en 1808, Memoirerna angående Englands revolution, eller öfversättningen af Shakespeare. National har visat, huru lätt man kan vara förutan diplomaterna. Markisen af Dalmatien, säger den, reser till Berlin på centrens bänkar, äfvensom Hr Chasseioup-Laubat, som skulle vara i Tyskland; Hr Burignot de Varennes i Lissabon, och Hr Barante, som i fyra år varit frånvarande från sin befattning i S:t Petersburg, med 4350,000 AA fas fs hällla han haunset ociv