hedern. Da Haber reste skanl nad Matra UPppBetlode att han ämnade finnas till tjenst i Holland, men ikväl begilvit sig åter till Mainz. mr Enlevering, testamentsspekulationer och sirapism inom la haute volge i England. Afkomlingen af en bland Englands äldsta Anglosaxiska familjer, öfverste Howard, i lifstiden palaments-. ledamot för grefskapet Wicklow, lemnade efter sig en enka, åt hvilken han anslagit en lifgediog om 4000 pund sterling årligen och såsom enrkesäte Castle Howard, ryktbart i alla resebeskrifningar öfver Irland, för sin prakt och sitt herrliga läge. Den förnäma enkan hade till tröst i sin enslighet en ung skyddling, m:r Godbold, för hvars befordran i verlden hon imedlertid äfven intresserade sig, så att hon köpte honom en anställning vid armeen,. Sedan han varit i tjenst någon tid, tog han likväl afsked och flyttade till sin beskyddarinna för beständigt. Då familjen nyligen köll hof någon tid på den garala stamborgen Castle Howard, anlände, bland andra besökande derstädes, en sir Arthur Brook med sin fru, och en tysk grefve (2) Newkman, med sin grefvinna, irländska och adopterad dotter af lady Brook, hvilken sednare före silt giftermål med sir Arthur tillhört drottning Victorias hof. Inom den lilla hofkretsen på Howard Castle började snart hviskas att den nu mera ålderstigna och gudliga lady tlowards favorit, m:r Godbold, fann särdeles nöje i grefvinnan Newkmans sällskap och att grefvinnan likaså trifdes obeskrifligt väl i hans; det oaktadt blef man ändå öfverraskad, när begge två saknades en morgon vid frukosten. Man sökte dem i deras våningar på slottet, men fann att de voro försvunna. Det upplystes vidare att de afrest tillsammans till Kingston, ett par timmar förut och i lagom tid för att med morgonångbåten komma öfver till Holyhead. Enligt de sednaste underrättelserne, befann sig det lyckliga paret i London, och man talade redan om en förestående skiljsmessa mellan den unga ladyn och hennes tyska grefve. Den gamla ladyn — hon på enkesätet — var 0tröstlig, och blef nästan alldeles förtviflad när hon tänkte på den stora skandalen; hon hade nemligen bestämt den nu så oförsvarligt förlupne m:r Godbold till sin arfvinge. Detta var dramens förra moment — enleveringen. Det sednare, som omfattar testamentsspekulationerne och sirapismen, följde omedelbart derefterKnappt hade ryktet om händelsen på Howard Castle hunnit sprida sig, förr än lady Howards talrika slägtingar, — intresserade i den gamla damens välbefinnande (och hennes 4000 årlig ränta) — hastade till Howard Castle att trösta henne — de närmast boende naturligtvis först. Bland dessa befann sig en lady Henry Moore, beslägtad med markisen af Drogheda och dennas man, m:r Cole, en nära anförvandt af Irlands närvarande pvicedrottning lady Grey. Vid den sålunda improviserade familjzongressen synes mycken sirapistisk salvelse fått makt med den ålderstigna ladyn, och resultatet blef att den fordne favoriten förlorade med ens sina arfsförhoppningar, hvilka i stället öfverflyttades på de med trösten först anlända slägtingarne. Likasom för att binda den gamla frun vid sina nya beslut, förmåddes hon att genast gifva demoffentlighet; det var ett slags interimstestamente i tidningarne, svårt att återtaga eller ändra efteråt utan en ny skandal. Det infördes i Saunders New Lelters för d. 20 sistl. December — eller lagom för att komma det flyktiga paret i London tillhanda såsom julklapp, och lyder, i noggrann öfversättning, som följer: VENnKEFRU ÖFVERSTINNAN HOWARD, på Howard Castle i grefskapet Wicklow , gör härmed veterligt sitt orubbliga beslut att förklapra sin dyra unga vän och frände, lady Henry Moore och dennas man, m:r Cole, för sina arfvingar. Det är besynnerligt sagdt, att hon, när hon så gör, förenar de spridda grenarne af oräkneliga familjer, alla befryndade med dem, som i ära, grundsatser och hvar je himmelsk dygd, gi:va en gloria åt namnet af hennes oförgätliga gemål, hvilken på sin dödsbädd bad på det undergifnaste om försoning och förlåtelse, den högtlofvade, heliga och eviga Treenigheten: namn. Och bönfaller jag härmedelst att all välsig: nelse måtte bistå och leda oss att emottaga vår väl signade Herres och Frälsares förlåtande inflytelse December, 14, 1843. L. Howard. Den vidare utvecklingen af denna historia emotse: nom Englands högre kretsar med spänd nyfikenhet