Aftonbladet – 11 januari 1844, sida 3

RCA SENSORN Ta RESTE EES SEN CSO a TS ET SSI KS ASS let med Piccolomini, med Sciarra? Är väl el! öfveri på öppen landsväg bättre än en intrig ned barbareskerne? Jag ser icke stor åtskillnad nellan dem. Elter min mening, ligger denna enlast deruti, att de förra icke göra sig något samvete deraf, emedan de veta, att om de gripas, le ändå till slut få amnesti, och att man, i afsende på de sednare, icke ens kan utröna, hvem som är den skyldige. Efter allt utseende, kommer detta att länge blifva fallet, då man eger så få medel att komma dem på spåren. — Hvem vet! sade en af gästerna. Till följd af hr öfverbefälhafvarens proklamation...-. — En proklamation? sade Vespasiano uppmärksamt. — Jag har först i dag låtit offentliggöra den, sade den gamle grefven. På min hemställan ha; konungen och påfven utlofvat åt hvar och en som lemnar uppgifter, enligt hvilka en förbrytare kan ertappas, 20,0009, men den, som, med fulla bevis om brottet, lemnar förbrytaren död eller lefvande i öfverhetens händer, 30,000 guldlirer och dessutom fullkomlig amnesti, om han sjelf skulle vara medbrottslig. — Femti tusen guldlirer? sade Landolina kallt: det är mycket guld, skada bara att inte någon skall förtjena det. — Hvarför inte? frågade guvernören med rynkade ögonbryn. — Emedan hans Reverens kardinalen på sit! fälttåg säkert med hull och hår kommer att utrota sjöröfrarne och det således för framtiden icke kommer att mer ges några sådane förbrytare, som proklamationen omnämner, svarade riddaren i samma ton.