alt ITUGTIAGIHA LR UTRGIIDALIUVINy BUD ATL SM LJ kande uppoffringar al många slag under freden, utan att erbjuda en motsvarande kraft i det verkliga behofvets stund för vår sjelfständighets försvar. DE NYA LANDSHÖFDINGARNE. En insändare i Norrlands Posten (Gefle) yttrar i anledning af de sednaste Landshöfdingsutnämningarna bland annat följande: pEljest — för att begagna en högt uppsatt, afliden mans sätt att börja en mening — hafver det sig både lätt och svårt att vara Landshöfding. Han kan vara en fullkomlig Bolla, och ärenderna gå likväl sin jemna gång, förutsatt att Lands-Sekreteraren och Lands-Kamereraren äro skicklige personer. Svårt är bans kall, om han riktigt inser betydelsen af sin plats och af de många, dertill hörande ämnen, som fordra sakkännedom och taga i anspråk den högre och omsorgsfulla ledning. som uti institutionen är afsedd och han, genom sin ställning, fri från mångskrifveriets bestyr vid de kuranta göromålen, kan åstadkomma, framför de personer, som utgöra det så kallade eLandshöfdingeEmbeteta — en parodi i vanliga fall på institutionen, heist det ofta gitver lastarenom rum att antaga chefskapet i Landshöfdingens person alldeles öfverflödigt. — Beklagligen har man dock sällan i sednare tider hugnats med Landshöfdingar, hvilka ägt den administratio: isförmåga, som institutionen afser, hvarföre ock det förhållande, eller det undantag, som visar s:g i ett, till detta. i söder gränsande län, väckt så mycken uppmärksamhet, — eller ens haft begrepp om betydelsen af sin stäl ning, utan ansett hufvudsakligt vara att antingen hålla sig rak, såsom i parad, eller fjeska för hela verlden; bafva något att rapportera; hålla mer eller mindre lyckade tal; lemna länet för att fara till hufvudstaden med en ängs-mask; nära uteslutande hålla sig vid landsvägarnes förbättrande — något som faller i ögonen, vid öfverläggning hvarom en af vederbörande en gång så öfverflödigt länge bråkade, att en skämtsam bonde, tillkallad vid rådplägningen, tog sig anledning framställa frågan: om Hans Nåds mening vore alt de — landsvägarne — icke voro nog långa; stundom blanda sig i allt, och bråka mycket om — ingenting. Insändaren helsar för sin del den nya landshötdingen — och hoppas att han, oaktadt sin långt framskridne ålder och ovana vid civil embetsverksamhet, icke anser tjensten såsom pension; men gör han det, då må han ursägta att man säger honom, att han gjort bättre för sig och länet, om han, på allvar eller af distraktion, skaffat sig ett — Postkontor D