Aftonbladet – 30 december 1843, sida 3

hvilket var på 3 till 4 ton nära den last fullt ut som atmosfertrycket i röret efter beräkning borde kunna utöfva. Denna last fortskallades imedlertid med föga minskad fart mot andre; den drogs nemligen med en hastighet al emeilen 24, och 24 Engelska mil i timmen. Härafa-sså. man bekräftelse vunnen på ett af Mr Bergin upyställdt teorem, hvilket förefaller otroligt utan bevis; det lyder så: hastigheten på atmosferiska jernbanor är oberoende af vagnens tyngd. Knappt hade slutprofvens resultat hunnit eprida sig, innan man i England började omfatta uppfinningen med lika mycket intresse, som den lörut rönt likgiltigbet. Redan äro en mängd törslag gjorda och lokaler utsedda till nya atmosferiska jernbanor; och det omtalas äfven att sådana komma att begagnas på venstra Samestraids-vägen mellan Paris och Versailles, vid Bae:lut ochi Wärtemberg. Och besinnar man att sjeliva konstruktionen förenar vagnarne med banröset,. så att de icke kunna afvika från banan: sti denna kan få vara betydligt backig och krokiz; stt farten kan stadnas när som helst och ait å andra sidan dess hastighet kan ökas efter behag genom örökning af rörets diameter och ångkraften, så är det icke osannolikt att Cleggs förbittring vid jernvägstransporten kommer alt sprida detta slags kommunikationsanstalter än vidare och inöra dem mångenstädes der jernvägar aldrig förut kunnat påtänkas med något hopp om vinst för anläggarne.