Aftonbladet – 30 december 1843, sida 2

man ännu knappt lefvererat exemplar nog till fördelning af ministern öfver offentliga arbeten. Det är ett af de skönaste litterära verk som utkommit och resultatet af Frankrikes utmärktaste mineralogs och geologs 20-åriga studier. DÅ — ESCULAPSPELAREN I ÅTHEN. I närheten af den italienska teatern i Athen finnes en ensam ; elare, hvilken skall hafva tillhört ett Asklepios tempel. Vid foten af denna pelare är anbragt en nisch, i hvilken de sjuxe eller deras anförvandter låta vaxljus brinna. En profetisk kraft skall vidlåda sjelfva peieren. — Vill man veta om en sjuk sna:t tillfrisknar, s! tager man af honom ett hår, fastsätter med vax de båda ändarne af detsamma vid pelarn och ger akt på, om och huru det lossnar. Fastnar vaxet, så är dei ett tecken till stor fara för den sjuke. Lossnar det på ena sidan så drar man deraf den slutsatsen, att sjukdomen kommer att räcka en längre eller kortare tid, allt eftersom vaxet behöft längre eller kortare tid för att 10ssna. Om det hastigt lossnar på båda sidor, så är hopp om snart tillfrisknande. Sålunda har en återstod af de gamla Grekernas gudadyrkan bibehållit sig intill våra dagar. Dewuta är så mycket märkyärdigare, som nutidens Athenienser ingalunda äro afkomlingar af de gamle. De förväme och medelklassen i Athen bestå af olk, hvilka sedan 4834 inflyttat från alia delar saf Grekland. Befoikningen under frihetskrigets pågående var mest af albanesiskt ursprung. Den bildar nu den fattigare arbetsklassen och bor: vid foten at Akropolis i dåliga kojor. Qvinnorna af derna klass äro lätt igenkännliga på deras icke serdeles pittoreska albanesiska fruntimmersdrägt, under det att de öfriga ny-atheniensiskorna kläda sig efter fransyska moder. Deras hvardagsdrägt består af en lång framtill öppen skjorta af ylle samt en lång vest, och på Sördagarne af en dylik s -helt snöhvit, en färgad tunik, hvars. nedre del skyles. FÅR kort lifrock, en stor stickad vest, al Wan skört, slättynedhängande. Ory RÖ