icke ställt dem aått ligga på latsidan. De äro vid jemnt hull, ehuru de nödgas hela dagen, och långt fram på natten vara förspända, för allmänhetens nytta och beqvämlighet i alla årstider, utan afseende på väderlek och gångföre. För öfrigt klaga äfven Grålle och Pålle något, men egentligen deröfver, att de emellanät blifvit uthyrda till obekanta personer, för skjuts till gästgifvaregårdarne, hvarvid de svårligen blifvit sargade och piskade, för att springa 4 mil på 3, timma, i stället att erfara efterlefnad af skjutsordningen, som stadgar 4:, timma på milen, och detta oftast för vagnar, hvarför erfordras 3 å 4 hästar, men der endast tvenne blifvit anrspända, fastän väglaget mången gång varit tungt och svårt, isynnerhet höst och vår, då skjuts oftare påkommit. I den frågan, huruvida grymheter mot dem böra med straff beläggas, hemstäila de, huruvida afseende skall göras på den persons rang, som verkställer misshandlingen, då ansvaret emellanåt torde drabba flere än husbonden och dess dräng. De ställa slutligen en suck till medlidsamheten, emedan vår själ verkar i känslan af detta närvarande lifvet, och anse det öfverflödigf att ingå med någon supplik till polismästaren här i staden, ty på Kgl. Öfverståthållare-embetets åtgärd har förr hästar undergått besigtning vid Kongl. Veterinärinrättningen, då klagomål inträffat, och derefter erhöll ägaren tjenliga förmaningar att tillse den skröpliga af M08s; — —D