Aftonbladet – 29 december 1843, sida 3

nästan lika mycket till afslutning fortskyndas, så vide afslutningstiden för de förvaltandå verkens räkenskaper, som i rikshufvudboken böra intagas, kan något emot hvad hittills varit medgifyet, förkortas. För det år, då öfvergången till den föreslagna nye debiteringsgrunden ägde rum, skulle sålunda den upp: börd, som borde öfverflyttas till följande årets räkenskaper, icke upptagas till redovisning; och som sådant allenast härledde sig från förändring i formen för upp: bördens debitering, så verkade det icke till rubbning i statsregleringen, helst den skillnad emellan tillgång och behof, som för öfvergängsåret visade sig i riksstaten, lämpligen kunde, såsom förut årligen tillgått, fyllas af statsverkets äldre behållningar, eller så kal lade reservfond, i den mån densamma dertill lemnade tillgång. Om detta förslag vunne bifall, skulle deraf följa, att för enhets-skull, indelningarne exempelvis för år 4840 komme att upptagas uti 1841 års räkenskaper, både såsom tillgång och utgift för sistnämnde år. :Visserligen förekommer väl då, att i samma års räkenskaper låntagare ansågos aflönade för sjelfva redogörelseåret med de afförde kontante lönerne, och för ett föregående år med de afförde indelningarne, hvilket, då detta vore fallet med alla indelta löner, ej kunde leda till någon synnerlig olägenhet; men det skulle befordra ytterligare rådighet i räkenskapen och enhet vid löners anslående, om statsverket öfvertog samtlige indelningarne, och i stället försåg deras innehbafvare med penningelöner, hyarigenom den billiga förmån jemväl skulle tillskyndas indelningsgilvare, att de lika med dem, som böra utgöra deras afradseller tiondespannemål direkte till kronan, ej allenast befriades från forsellönens erläggande, utan äfven ägde begagna den i allmänhet medgifna optionsrättigheten, i afseende å spannmålens lefverering antihgen in natura eller penningar efter markegång. Statskontoret får härvid såsom tillämpligt för detta generella förslag om indelningarnes indragning till statsverket i underdånighet åberopa dess under d. 28 sistlidne November, i sammanhang med frågan om nytt formulär för indelta regementers och korpsers redogörelse, särskildt gjorda underdåniga hemställan om dessas innehafvande indelningars öfvertagande af statsverket, hvarvid statskontoret likväl bör i underdånighet anmäla, att, i och för en sådan reglering af indelningshafvares löningsförmåner, så Vida de skulle, lika med äldre kontanta löner, under löpande år quartaliter utgå, för öfvergångsåret ett särskildt förskottsanslag blefve erforderligt,. Vid fråga om intagande af detta förslag i revisorernas utlåtande uppstod en temligen allvarsam debatt. Doktor Norrman och herr Stjerngranat talade deremot, äfven derföre att revisorerne ej skulle hafva rättighet att: befatta sig med opinionsyt:ringar. Vid upprop antogs dock första delens inflytande med acklamation; meh om den sednares intagande voterades med nej och ja. Dervid röstades ja at Peter Persson, Måns Månsson, Hans Hansson, Jonas Kylander, Anders Nilsson, Per Ericsson, herr Fristedt, herr Krakau, herr Vall:y, herr prosten Sandberg, herr af Zellen, herr friherre Silfversköld och herr frih. Hamilton, hvaremot nej röstades af herr Malmborg, herr prosten Klintberg, herr doktor Norrman, herr prosten Billingdabl, herr prosten Berlin och herr Stjerngranat. Som voteringen utfallit med 43 ja och 6 nej, skulle nella ofvanberörde förslag uti revisorernas berättelse införas. (Forts. e. a; g.) — — -