Aftonbladet – 29 december 1843, sida 2

omtala utländska och ännu mindre inländska an selägenheter. Tidningarne hafva i Danmark fått amma råd af sin regering, som fordom Hammarköld fick af Tegner: Skrif aldrig Svenska, Hammarspik, och andra språk ej heller: Men detta gör dem också mycket mera ingripande i allmänna opinionen; ty hvarje läsare är ett slags medredaktör, som utlägger och förklarar, som tillägger och korrigerar de halfqvädna. visorma. Om man vill se nyttan eller skadan af ryckfrihetens inskränkning, behöfver man blott resa fyra mil, från Malmö och till Köpenhamn. DET SKANDINAVISKE SELSKAB. För omkring tjugo år sedan hvimlade en ofantlig mängd ståtliga kavaljerer och granna damer öfver Lundagård till Lunds domkyrka; klockorna kimade i tornen, foglarne qvittrade i de höga löfhvalfven, orgeln derinne brusade, solen sken, det var en festlig dag, det var magisterpromotion. Jag var den tiden student och följde skaran in i domkyrkan, klättrade upp på studentläktaren närmast altaret, trängde mig fram utmed en pelare och stod snart inklämd bland massan. Jag skulle se på magisterpromotionen. Professor Esaias Tegnårvar promotor — det var ynglingarnes lagerkransade afgud som i dag skulle fästa lagern på Apollosönerna. Tegnår bar ännu då icke på det tunga korset, han var ännu då icke införd i en fremmande ovänlig sfer, der hans oskuldsfulla skaldesjäl ej var hemma, der den alltid skulle finna sig fremmande och blifva sittande vid dörren; han var då nemligen icke gjord till en pölitisk notabilitet, han lefde och sjöng bland ungdomen, den evigt unge skalden. Då lekte han ännu fri och otvungen, sjelfsvåldig och älskvärd ute på fältet; ban har sedan blifvit instängd ipolitikens gyllene gemaker; men liksom ett skyggt barn har han satt sig ner på tröskeln i de rum, der de mäktige väga verldens öden, och ännu ; denna dag älskar han -ej att lefva i de ståtliga