Aftonbladet – 27 december 1843, sida 2

SVENSKA VETENSKAPS-AKADEMIENS SAMMANKOMST (den 13 Becember 1843.) Vid denna sammankomst anmäldes, att akademiens edamot, förste archiatern, kommend. af K. W. 0. ch riddaren af K. N. O., professoren Hr Per von Afzelius med döden afgått i Upsala d. 2 d:s i en åller af 83 år. Efter behörigen upprättadt förslag anställdes val till itländska ledamöter uti 7:de och 8:de klasserna, och blefvo härtill kallade och utsedde: F. RB. S., prefekten vid Hunterska museum i London, professor Richard Owen. samt Hans Kejs. Höghet Erkehertig Johan af Österrike. Fill akademien hade blifvit ingifven en ny afhandling öfver, Zinkens Atomvigt, af notarien Axel Erdmann, och kommer härför vid ett blifvande sammanträde att närmare redogöras. Sekreteraren friherre Berzelius anmälde, att chefen för förvaltningen af sjöirenderna, Hr amiralen m. m. Kreuger, till akademiens tekniska samlingar öfverlemnat tvenne prof af det af Jeff.ry nyligen upptäckta Marin-Glue, som kunde på svenska kallas skeppslim, jemte en af sammet Jeffery utgifven brochyr, innebållande beskrifning på detta lims användande och det försök det varit underkastadt under ledning af engelska skeppsbyggeri-sty relsen i Woolwich Öfver samma ämne hade sekre: teraren sedermera från chefen för civildepartementet Hr statsrådet m. m. Fåhreus, fått emottaga en fran sysk brochure, hufvudsaklinen en öfversättning af Jef ferys skrift med några tillägg. Sekreteraren begärde akademiens tillstånd att om detta lim nämna några ord. Skeppslimmet har der stora fördelen att icke lida af vatten och att dermed lim. made delar bibehålla hopfästningen äfven under vat ten, huru länge som helst; det båller starkare än vat tenlim, kan användas på sten, glas, till metallers fäst: ning vid träd, sten eller glas os. v.; men det har der olägenbeten att vid 4 400 vara mjukt och någr grader deröfver smälta, som det likväl till en viss grac delar med vattenlimmet. I Jefferys patent, hvars innehåll kommit akademier på annan väg tillhanda, uppgifves att detta lim bere des på följande sätt: 2:ne delar kautsekuck klippas ganska fina rimsor och öfvergjutas i passande kärl met 34 delar petrolium eller bergnaphta, samt ställes i lin drig värme der massan ofta omröres. En liten del a kautschucken upplöses dervid af petrolium, men de mesta utsväller i lösningen, så att det kan sönderrö ras, och bildar slutligen en gräddlik, jemn blandning Denna upphettas i jernkärl, med aktsamhet, att de ej fattar eld, och när den har omkring 400? värme inröras deri till full smältning 64 delar finstött Gum milacca, som i små portioner i sender insöållas, så at inga klumpar bildas. När allt är smält, uppöses elle