Aftonbladet – 18 december 1843, sida 2

tryckeritirma, J. KE. Lundsty nm oo Co, ön hvars officin arbetet utgått. A 4 — (Forts. e. a. g.) 079 Lå JULKLAPPS-LITTERATUR. Ordbok för älskande, eller betydelsen af alla i kärleksförklaringar förekommande ord, af Onkel Adolf. Stockhobm, tryckt hos P. G. Berg, 4843, d Onkel Adolf förklarar sjelf, att det var en svår kommission, då förläggaren till denna ordbok föreslog honom att skrifva den. Jag stretade länge emot,, säger han, ,ursäktade mig med mina obetydliga kunskaper, och tillade, att en sådan ordbok redan blifvit utgifven al den snillrike Stjernstolpe. Sjelfhar jag, upprigtigt sagdt, kingen rik jagtmark och jag måste derför Jaga på annor mans; jag blef visserligen krypskytt, men . då jag öppet tillstår mitt begångna brott, bör jag hoppas att allmänhetens dom ej blir så hård, 0. s. v. — Man skulle häraf lätt sluta, att innehållet vore ett potpourri på endast långods; mem detomesta — det som ej är anfördt med citationstecken — tillhör likväl Onkel Adolf sjelf. Några få definitioner, uttagna på slump, kunna vara nog som prof, t. ex.: vAdjunkt, ett surrozat; -som;: begagnas ieke allenast i presthus — Bagatell, det förnuftigaste hvarmed man kan sysselsätta sig bos elt vackert fruntimmer — HBemgifty en flickas väsendtligaste dygd — Ilu,sion, synonymt med sällhet,, m. m. — Man ser att Onkel Adolf gör affår af att vara litet satirisk, men tillika att han ej får förblandas med Onkel 4dam, en af publikens vida äldre bekantskaper, hvars bumor är af helt annat slag. Merkurius. 1844 års Anekdotkolender för ungkarlar, utgifven af Onkel Adolf. Bland de i allmänhet rätt muntra men frivola infallen i. denna samling; förekomma lik väl flera af så skabrös beskaffenhet, att: vi hittills icke träffat på någonting dylikt i tryck och knappast tro att någon, som kommit att köpa samlingen, skulle vilja nämna den i ett städadt sällskap, förtrogna vänner emellan. Vi känna ej konversationen vid de så kallade reservoirerna i Stockholm, men förmoda att det egentligen vore der, som de företrädesvis skulle guteras, så framt de icke härstamma derifrån — det tycks så på odörn. Till undgående af beskyllningar för något öfverdrifvet pruderi, hänvisa vi blott på Samtalet emellan en 48-årig och en 43-årig flickan (s. 49) — Pomadans användbarhety (s. 32) — Westgötheny (s. 39) — Inqvarteringen (s. 45) — Liktal öfver än åttatioårig mör (s. 47—32) — Synden och straffet) (s. 56) — Romanseny (s. 64). — För att göra en del af sina: anekdoter så mycket mer pikanta; hår Onkel Adolf haft den omtankan att utmärka namn på de omtalade eller samtalande personerna: väl icke fullständigt, men så att de ändå kunna ifyllas med Jätthet, eller också tydas på någon, som råkar ha samma bokstäfver i början och slutet af namnet. Sådana signaturer förekomma. s. 3, 4, 6, 7, 8, 10, 42, 14, 49, 20, 23, 25, 27, 30, 39. — Afsättningen . på skrifter af denna beskaffenhet kan lemna en intressant upplysning om publikens närvarande estetiska och moraliska ståndpunkt. För att hvarken smickra eller såra, förespå vi ingenting i detta hänseende. Croquier af A. K—g.. Sex lithografierade genremålningar, . tämligen karrikerade. De föreställa: 41) En scen vid en bagarbod. — 2) Afresa med ångbåt. — 3) Oförmodadt.regnväder. — 4) Kälkåkning. — 3) En folksamling kring en ihjelkörd katt. — 6) En demaskering. — 7) En morgon på torget. — 8) Ett ostronkalas. Vi ha uppräknat dem i den: ordningvi tyckt dem lyckade. De fyra första äro rätt roliga, men det förefaller oss: som en mängd porträtter fionas ibland figurerna, hvilket !torde göra äfven de sednare intressanta lör den söm igenkänner originalerna. Stentrycket är ganska skickligt behandladt, Fyrstämmiga Sånger, noterade med siffror, för Folkskolor--och Menighetens .. Första. Häftet. Gefle; AV Ps Landin: Häftet. är fördeladt i 4 skilda cahierer, för diskant, alt, tenor och bas. . Utgifvaren, som daterat sitt arbete från Forsbacka bruk och tecknar sig E. G. Ö., har uppgifvit anledningen till utrilfvandet i följande förord, som -bäst rekommenderar saken och som vi derföre ansett oss böra reproducera: Å Då folkbildningen nu med värma börjat omfattas, har utgifvaren häraf trott sig i någon mån -dertill bidraga medelst att i allmänhetens händer lemna dessa bekanta sångstycken och folkvisor, rängerade för diskant, alt, tenor och bas, eller för barns och äldres röster, och passande både för folkoch söndags-skolan.