Aftonbladet – 18 december 1843, sida 2

Freja? — År det icke besynnerligt, att .en tidnings red., som sjelf har tillgång till protokollerna i ett märkvärdigt mål, icke allenast icke sjelf gör närmare reda derför när den uppmanas dertill, utan tillöch med vill kasta denna skyldighet på en annan tidning; som ej sett dessa protokoll, samt på köpet likasom bjuder till att framkasta en misstanka emot! denna andra för uraktlåtenbeten af hvad man sjel kan, men icke vill, Några digraprotokoller behöfva ju icke införas; bara en liten kort och nätt resum med åtföljande namn och hufvudomständigheterna! Hade Freja gjort detta, så bade hon undvikit vår sista uppmaning, i hettan hvaröfver hon nu larmar så förfärligt, att man dervid snart sagdt skulle tro sjelfva den för ett par år sedan för sin oregerlighet så namnkunniga Erika Åberg åter hafva kommit lös samt vara ute och :väsnas i det allmänna; Af allt detta torde Freja finna, att hon alldeles förlupit sig i sin blinda ifver, och i alla händelser visat sig sakna en nödvändig egenskap i publiciteten, nemligen en viss portion lugn och besinning. Vi hafve redan en gång förut antydt, alt vi trodde, det Frejas förläggare skulle finna, att det kan vara bättre att lefva i grannsämja med Aftonbladet än tvärtom; men då nu detta tyckes smaka Freja, så bör hon framförallt ibågkomma ordspråket: Den sig i leken ger, han bör ock leken tåla. Detta utesluter icke fullföljandet af den berömvärda föresatsen, alt kontrollera Aftonbladet och Dagligt Allehanda och hindra dem vika af till höger eller venster, ehuru guvernantstonen här låter en smula anspråksfull och starkt erinrar om ägget, som skulle lära hönan etc.; men att, när man sjelf framträder en alldeles ny och okänd person med detta anspråk, vara så litet noggrann om sanningen, visar en ful ovana, som tyckes hafva gått i arf från den gamla Freja, hvilken icke spann silke på sina olater. Det är derföre bäst att bortlägga dem. Vi lemna uppriktigt detta vänliga råd för Frejas egen skull, och tro att hon gör väl att följa det; ty med den erfarenhet vi någorlunda haft tillfille att förvärfva, tvifla vi, att det låter sig göra att behålla den der egna, och åt båda bållen ovänskapliga positionenn, eller med andra ord sätta sig sjelf i mellanhand, utan att 4:o göra sig med skäl misstrodd af något hvar; 2:o lätt komma att löpa med limstången för någon annans räkning, utan att man sjelf så noga vet det, såsom det redan förut skett med Freja, och.3:0 till slut gå till botten på experimentet.