Aftonbladet – 15 december 1843, sida 1

SVR : SEF5 mete EVS oc a EPMERET MR väckt en svår harm. Det är fråga o ledning af dess innehåll, lemna Hanoverska ministern i Pnris sitt respass. Det högre Katholska presterskapei inse vådan af att spänna bågen för hö. den mot undervisningsverken; men Hr Villemain, som ser sig motarbetad i str den för dessa sednare af Hr Martin du Nord, lärer ändock ledsnat och säges ämna afgå ur mipisteren. Pariser handelskammaren har nedsatt en kommitt för att yttra sig öfver J. Lec ers förslag angående kolonisation i Guiana. STORBRITANNIEN. Underhandlingarne emellan Engelska och Portat, hvilka tugisiska regeringen om en handelst: med ett och annat afbrott räckt i f icke ledt till något slutresultat. Herti; mella, som någon tid vistats i Londo afsluta: dem, har blifvit återkallad ti emedan han beskylles att hafva ö!v instruktioner. Det skall isynnerhei va huruvida bomull i Portugal bör vigt eller efter värde, hvarom de båd: ten ej kunnat blifva ense. . I grefskåpet Tipperary i Irland är gonska oroligt och begås många excesser. Preste :t har anmodat OConnell att komma dit, för al folket, men han har icke trott sig böra efterkomma denna inbjudning. Utgifvaren af det i London utkommande bladet The Satirist har blifvit dömd till ett års längelse, för förolämpande uttryck om ex-hertiz Carl af Brunswik. : I Dublins hamn har om bord på ett ångfartyg en hop vapen och gevär blifvit af autoriteterne konfiskerade, och den person, till hyi de voro adresserade, satt i fängelse. Denna händelse hade väckt stark sensation. Några alltför ängsligt Konservativa ningar hade sökt förnya ryktet om emissarie: i:::: Franska propagandan ibland repealerne; detta har föranledt efterforskningar, och främlingar ha verkligen blifvit upptäckta ibland repealerna. Men vid närmare påseende befunnos de vara Brittisia kronans erkändast lojala anhängare, nemlicen ILondonska polisbetjenter. TYSKLAND. Erkehertig Stephan kommer alt förestå styrelsen i Böhmen såsom vicekonung. Ena vrefve Stadion ställes honom vid sidan, förme 2 för att sköta embetet. . Erkehertig Albrecht låter fria för sig i Mänchen till prinsessan Hildegard, dotter af konungen i Bäjern. i . DANMARE. Återigen den postdagliga nyheten, att något Köpenhamnsblad blifvit belagdt med qvarstad. Denna gången är det Fedrelandety, som försökt att skrifva en artikel der orden Rysslandr och censur, förekommo, men :så oskyldigt, att det till och med. gaf artikeln till rubrik: ett försök att icke blifva beslaglagdt.. Men i Danmark synes ingen oskuld möjlig — och justitierådet Reyersen, den embetsman, som i polisväg har uppsigt öfver tidningspressen, bar visat, med tillbjelp af domaremakten, att tidningar, som icke äro lagstridige, likväl kunna seqvestreras. : RYSSLAND. Den 43 Nov, inträffade i S;t P-tersburg icke mindre än fyra eldsvådor, af byka den betydhgaste förstörde de till lifgardets ridande artilleri hörande stall. Genom släckningsmanskapets ifriga ansträngningar blefvo likväl både denna och de öfriga eldsvådorna släckta. . GREKLAND, Den 20 November: kl. 9 f. ms församlade sig samtlige deputerade till nationalförsamlingen i Irene-kyrkan, der en högtidlig, messa lästes af erkebiskopen af Attika, efter ;hvars slut professorn filosofien vid universitetet i Athea, Hr BamDas; höll ett tal. Samtlige deputerade afllade eden erkebiskopens händer, hvarmed ceremonien i syrkan slöts. KL 2 e m. begaf sig; konungen, ned en lysande svit, från slottet till nationalörsamlingens sessionsrum, under. aflossandet af 1 kanonskott. Församlingens ordförande och 40 enom lott dertill utsedda ledamöter, jemte koneljpresidenten och alla ministrarne, emo:togo kojupgeh vid ingången. Sedan H. M. helsat de örsamlade, betäckte han sig och tog plais på throen, hvarifrån han höll följande tal: Mina Herrar Deputerade! Jag träder i dag nidt bland eder, lifvad af öfvertygelsen, att naionalförsamlingen skall blifva en källa till välsigelse för vårt så innerligt älskade Grekland. Sean konungarikets grundläggning hafva redan flere isinnade inrättningar blifvit stiltade, hvilka syfde på att förbereda en definitif grundlag. Komunalsväsendet, Provins-råden,, juryn,ohafva vat förelöpare till representatif-systemet i Greknd. Vi måste nu fullborda denna byggnad geom en grundlag för staten. Låtom oss derföre, ider den allrahögstes skydd, förena alla våra after till införande af. grundlagen, i samklang ed statens sanna behof och förhållanden, för att ;vara och trygga hvars och ens rättigheter. Ja, åtte vishet och rättvisa lifva.:0ss, och en ömsidig tillgifvenhets bandinnerligt förena oss med arandra. Låtom oss icke vara njugga på ömidiga eftergifter, vid uppgörandet af statsförtningen för vårt gemensamma fädernesland ! itte. ett nitiskt sträfvande att ständigt betrygga v: förkofra det allmänna bästa, vara vår ende lere och ensamt lifva våra hjertans J kännen aa Herrar! min uppriktiga tillgifvenhbet för na ren, hvilken icke förnekat sig Vid något till