Aftonbladet – 7 december 1843, sida 2

GREKLAND ocH SPANIEN. I närvarande ögonblick, då det är fråga om en sonstitution för Grekland, och hofvens agenter der som annorstädes sannolikt äro verksamme, att så mycket som möjligt undertrycka det demokratiska elementet eller folkicakten, anse vi nelanstående upplysningar ur en Engelsk korrespondens-artikel i Morning Chronicle vara af stort ntresse: Oaktadt den ofantliga skilnad som måste vara förhanden emellan ett sedan århundraden af alla gissel hemsökt och till några hundrade tusental själar ned-att land, sådant Grekland det var förra århundradet, och ett land, hvilket såsom Spanien ännu för tre århundraden sedan stodispetsen för europeiska civilisationen, finnes det dock ännu många likheter, såväl emellan de begge folkens karakter som sedvanor. Den grekiska byn stod juridiskt och financie!lt under sina egna notabler uch primater, hvilka upptogo uppbörden, bilade tvisterna och besparade de turkiska militärbefälhafvarne mödan, att blånda sig i förvaltningens småbestyr. I Spönien gick det ungefär till på samma sätt. Sjelfva enväldet fann, att Ayuntamientos och Alealderna voro det beqvämaste och lämpligaste sättet att styra städerna, och då blott religiösa åsigter vördades samt politiska icke kommo i fråga, tycktes borgrarnes och böndernas anspråkslösa frihet ganska förenlig med despotens lusn och absoluta makt. Visheten och måttan hos den första Grekiska national-församlingen, som utgick ur det direkta fullmäktigskapet, äro väl bekanta och icke mindre kraften hos de Spanska juntorna. Om Cortes år 4820 och de följande åren läto föra sig för långt af de demokratiska