Aftonbladet – 5 december 1843, sida 2

slägit 40 eller 41.. Man mäste hesöka Bibliothekor, Taflegallerier, Instituter af.alla slag.. Dessförinnan är man i behof af en smula frukost och vill kasta ett öga på tidningarne. År man eller vill man vara Gränd Setgneur, går man till Tortoni eller annorstädes, der den tongifvande öfver en kam skurna verlden samlas; vill man åter begagna äfven dessa ögonblick att studera folket, stiger man in i första bästa Cafe med vanliga anspråk. Här har man tillfälle att se costumer och pbysionomier af alla möjliga slag och hvilka skulle, förträffligen egnat sig för en NorpQvists eller MörnERs. pensel; der får man ock göra bekantskap med det slags jemnlikhet Julirevolutionen infört, i sjelfva Yerket mera välment än treflig. Forkusken — med en blus, en skjorta och en personlighet, som kunna kallas rent Hedniska, ty intet dop, åtminstone ej af vatten, har kanske nånsin gått öfver dem sätter sig här helt obesväradt vid sidan af entlemannen och gör sig ett nöje af att låta honom förstå att han är lika god som han. Författaren häraf är så stor fionde som någon till allt slags Åristokrati utom till en, som måste finnas, och den nivellörerne icke med bästa vilja kunna förtrampa, om också det till en tid lyckas dem att håna och oroa den. Denna Aristokrati är bildningens och dess ringare syster hyfsningens. Må åkaren eller skoputsaren erhålla tillträde till salongen och rådkammaren, deruti är Visst ingenting ondt, tvertom, men likväl först då, när de till sin både yttre och inre menniska afiklädt sig åkaren och stoputsaren, blifvit män för salongen eller rådshordet. Den liberalism, som trumfar in råhgten, smutsen, okunnigheten och dessas födda följeslagare; okynnet, midt ibland bildningen, själens och kunskapernes adel, väsendets humanitet, den gör samhället ingen tjenst och är antiogen falsk eller förledd. Vill man se dess frukter klart och på nära håll, har man tillfälle dertill i Paris, icke allenast på de offentliga ställena utan i förhållandet man och man emellan i gemen. Den ton och det umgänge, som ursprungli-. SN