Aftonbladet – 4 december 1843, sida 2

BOERHANDELS-BULLETIN. Bilder ur naturen, en gåfva till goda Barn med 300 kolorerade afbildningar. Tredje upplagan. Stockholm, på C. A. Bagges förlag. 3 Rdr Bko. Denna bilderbok för barn än redan en gammal oekant, och att tredje upplagan nu är utkommen bevisar tillräckligt att den tillvunnit sig publikens bifall och uppmuntran. Detta får egentligen tillskrifvas planeberna, som äro många och omvexende. De höra väl, hvad koloreringen beträffar, till de tyska dussinarbetena, så att det icke får legas så noga, om någon gång färgen på en häst vår litet i grönt eller blått o. s. v.; men för barn, der lysande färger isynnerhet kommer i fråga, är denna samling förträfflig och i förhållande till priset ostridigt en af de billigaste vi sett. Å en stor del figurer, t. :ex. fjärilarnes och ödlornas är likväl färgläggningen gjord med verklig omsorg. Texten, emot hvilken i en föregående upplaga rjordes icke obetydande anmärkningar, är också yfversedd. Likväl återstår i detta sistnämnda afseende ännu någon skörd för den kritiska censuren vid en blifvande fjerde upplaga. Såsom stöd för detta omdöme må det tillåtas oss citera nåsra ganska märkliga egenheter i stil och tankesång; för att icke kunna sägas hafva med flit hopletat fel med någon afsigt från särskilda ställen i boken, vill ref. härvid hålla sig till ett enda blad pag, 69 och 70, der fizurerna på planchen 47 förklaras. Så heter det t. ex. pag. 69: De ställen, der de kristne i gemensam andakt tillbedja sin treenige Gud, kallas kathedraler eller kyrkor. Denna lilla punkt innesluter två fel: först och främst ir nemligen en kyrka icke egentligen ett ställe ller plats, utan en byggnad, och för det andra be;yder icke kathedral och kyrka alldeles detsamma, emedan väl alla kathedraler äro kyrkor, men cke alla kyrkor kathedraler. Vidare: Man finner sådana (kyrkor) af olika ålder och derföre (2?) också af olika byggnadssätt; äfven åtskilja de sig rån hvarandra ganska mycket efter (till?) storiek, såväl i anseende till höjd som längd och bredd, likasom till sin inre inredning. (Verkigen?) Såsom mest storartade och upplyftande, heter det, framstå ostridigt de medeltiden tillhörande katedraerna, af hvilka de uti Köln, Freiburg, Ulm och Magdeburg m. fl. äro de berömdaste. PI. 47, fig. 2, ramställer en miniaturbild af katedralen i Strasburg, on stad i Elsas, — som för 200 år sedan ännu tillvörde Tyskland, men nu eges af Frankrike, ej långt rån floden Ills inlopp i Rhen. Grunden till denna, den skönasse götiska styl uppförda byggnad, lät biskop Werner gräfva. Ar 10435 och 49147 blef den