Aftonbladet – 30 november 1843, sida 1

UTRIKES. GREELAND. En korrespondent till engelska tidningen Evening Chronicle gör följande beskrifning på de tjenster, sow konungen af Biyern gjort Grekland: Det var, säger han, konung Ludvig, som afsände de tyska bidragen af Philhellener vid krigets slut, genom sin favorit general Heideggers händer, som belönades med deltagande i regentskapet, och underligt nog synes det vara, att ett stort antal metallkanoner, uppfiskade i Navarinoviken, funno vägen till Mänchen. De ämnades till en bronsstaty, som till konung Ottos ära skulle uppresas på Ludyvigsgstan derstädes. MHuruvida denna koloan, i fall den finnes, länder till konung Ludyigs ära, synes tvifvelsamt, men att metallen behöfdes för Greklands skepp och fästningar är säkert, och ingen conto i grekiska statsräkenskaperna visar, att den blifvit ersati åt Grekland. Konung Ludvigs brist på smak visade sig geaast i den pya regleringsplanen för staden Athen; den anses allmänt såsom dena mest obeqvämliga och smaklösa samt försvårar i hög grad antiqvariska undersökningar. Detta var likväl icke allt; ty två planer hade förut varit sände, och det hela vållade blott oreda och 0orättvisa. Sedan lade han sjelf grunden till det kongi. palatset derstädes, en fyrkantig massa af byggnader, som ådagalägga en stor praktlystnad hos monarken under det nationen är bankrutt och tomten ännu obetald. Den derpå följande handiingen af denne dilettantkonung var, att med stor ceremoniöppna en gammal grafvård, ifrån hvilken han lät borttaga några intressanta silfverkärl. Han återvände till Triest såsom han kom, på ett engelskt krigsångfartyg, och lemnade efter sig hvarken välsignelser eller krondalrar. Men kort derefter återgäldade Otto besöket och lärde i