Aftonbladet – 29 november 1843, sida 2

SKOLREVISIONENS GÖRANDEN OCH LÅTANDEN. Det medför alltid ett eget obehag, att, sedan man omtalat någonting såsom passeradt, sedermera nödgas återtaga berättelsen. För den läsande allmänheten kan det icke helier bära mycken frukt, att på sådant sätt föras fram och åter emellan gjordt och ogjordt. För att komma till den text, som i dag skall utgöra den konkreta tillämpningen för denna allmänna sanning, få vi andraga, hurusom vi ofta nog haft pennan på papperet för att berätta någonting om den i år tillstädeskomna Skolrevisionens förhandlingar, göranden och låtanden; men oupphörligen blifvit 1 vår goda föresats uppehållna genom den underrättelse, som alltid inlupit, att beslut, som den ena revisionsveckan sett födas, den andra blifvit burna till grafven, eller, för att tala mindre poetiskt: att inga beslut alls hittills blifvit fattade af det slaget, som man brukar kalla definitiva. För att slippa återtaga gjorda berättelser, hafva vi derföre ansett bättre, att nämna ingenting. Mycket har visserligen blifvit afgjordt i revisionen: men blott interimsvis, alltså på ett oafgjordt sätt. Om detta tillräckligt förklarar grunden till den långvariga tystnad vi hittills iakttagit om hela denna sak, så få vi tillägga, att tiden likväl nu lidit så framåt, att måhanda r2visionen drager sina färde, utan att den större publiken vetat af hela dess härvaro. Detta vore skada. Såsom vi ej kunna veta, kuruvida revisionen ens före sin afresa går till fattande af något enda definitivt beslut, måste vi derföre omsider bryta tystnaden och förtälja hvad vi hört ryktesvis, eller, med andra ord, hvilka oafgjorda beslut lära hafva förevarit, ehuru deras återkallande dels redan för sig gått, dels måhända blir att vänta, i hvilket fall alltid intressanta reservationer ifrån flera ledamöter blilva att läsa, när revisionens berättelse en gång finner sig föranlåten att ingå till Kongl Maj:t och lemna sig åt tryckpressen. Om hvad skolrevisionen på sina möten förehaflt, har visserligen ett och annat talats. Vi skola berätta derom, men med bestämd reservation, att icke utgifva det för annat, än hvad det är: rykten. Vi göra det så mycket hellre, för att i det längsta sauvera apparencerna för skolrevisionen, emedan en del af hvad som ryktet förmäler, verkligen egnar sig att tillhöra sannsagornas gebit. Således säger man, att skolrevisionen fattat den föresattsen (beslut må vi ej kalla det), att inom hela skolan ingen dispens får gifvas ifrån läsning al .... Hebräiska. Denna rigorism, som just tyckes väl afpassad efter tidens kraf, står i nära sammanhang med den allmänna plan, skolrevisionen skall hafva fattat, att ingen hårsmån, i hvad som helst, vika ifrån det gamla skolsystemet. Sådant har också allmänheten i sanning väntat al en skolrevision, på det sättet sammansatt, som vår. Skol-lagens förnuftiga mening med hela inrättningen skulle väl vara den, att upprätta, hvad orden säga, ett reviderande och så till vida kontrollerande kollegium öfver läroverken i riket, Men ... för detta ändamål sammankallas biskopar jemte ledamöter från sjelfva läroverken, som skola revideras! Utan förnärmelse emot dessa herrars personliga värde, bland hvilka vi särdeles för ena och annan finna Oss beredda till förklarande af all aktning, måste man väl ändock medgifva det vara stridande mot all natur af revision och kontroll, att dertill taga personer, hvilka skola utgöra målet för sjelfva revisionen och kontrollen, enär de äro medlemrnar af skolverket. Följden har också alltid visat sig. Hvarifrån nåora förhättringar 1 skolväg än må hafva förskrilvit sig, icke hafva Skolrevisionerna låtit dem komma sig till last. De hafva, öfverhufvud, funnit allt stå mycket väl till inom våra gymnasier och skolor: och om de vid något enda serskildt