Aftonbladet – 25 november 1843, sida 1

UNDERSÖKNINGEN ANGÅENDE TILLVERK. NING AF FALSKT STÄMPELPAPPER. (Forts. från gårdagsbl.) Den 19 Augusti Sedan protokoHet vid detta ur. tima ting blifvit uppläst, för att justeras, anförde t.f åklagaren, att han iakttagit den ofullständighet i af gifna slutpäståendet emot Husberg; att ehuru åklaga ren, genom sammandragning af bevisningen, funni Husberg öfvertygad om utprångling af falskt stäm pladt papper, derföre åklagaren å honom jemväl yr kat ansvar, detta brott likväl, vid uppfattning a hvad åklagaren velat föra Husberg till last, ej blifvi med den bestämdhet uttryckt, som åklagaren skull hafva önskat; hvilken anmärkning skulle i protokollet antecknas. Husberg anmärkte, att han icke ovilkorligen från. trädt Blommendahls hörande, utan endast såvida vitt. nesmål af annan anledning icke kom att ega rum; hvilken anmärknings riktighet rätten vitsordade. Oct anhöll dessutom Husberg, att i protokollet måtte anteeknas åklagarens uppgift, att Blommendahl ej blif vit anträffad, oansedt Husberg kunde styrka, att Blommendahl flere månader uppehållit sig i Norrköping samt åklagaren dessutom skall, vid sista rättegångstillfället, hafva medgifvit, att Husberg redan den 2 sistlidne Maj enskildt underrättat åklagaren om denna Blommendahls vistelseort; och häröfver utlät sig åklagaren, att i sista vittnesförhörsprotokollet från Stockholm redan är antecknadt, det Blommendahl ej kunde der anträffas, samt att Husbergs uppgift, det åklagaren skulle hafva medgifvit emottagandet af underrättelsen om Blomme: da !; förändrade vistelseort, är desto mera osannfär: ig, som åklagaren icke förr är med detta ting blifvit derom underrättad. Husberg anmärkte vidare, dels att i protokolle: icke är omförmäld den åtgärd, ordföranden vidtagi med Jon Johanssons skrift, men underrättades, at detta ämne icke hörde till ransakningen med Hus berg; dels ock att i protokollet cj är intaget ett be slut, som rätten skulle afsagt, det inga skrifter af di tilltalade emottogos. MHäröfver yttrade t.f. åklagaren att Husbergs uppgift om ett så beskaffadt beslut före faller åklagaren desto mera främmande, som omedel barligen efter det att ordföranden vägrat emottag: Jon Johannessons skrift, af skäl, som tillkännagåfvos Meurling fått iogitva ett skriftligt anförande, innefat tande hans slutliga förklaring i målet, hvilket anfö rande dock, på ordförandens hemställan, Meurling åter tog, för att inlemna, efter det åklagaren sitt slutpå stående afgifvit.r Meurling erkände att så skett. Rättens ordförande ville, i afseende på Husberg anmärkning, hafva förklaradt, att då ordföranden vä grade emottaga Jon Johanssons skrift, ordförander tillika, utan att beslut derom öfverlades eller afsades, tillkännagaf sin önskan, ått parterne ej måtte söka med vidlyftiga skrifter få protokollet belastadt, helst det icke vore-ett lagligt åliggande för rätten, att skriftvexling i brottmål tillåta. Notarien Meurling anmärkte, i afseende på protokollet, att han ej veiat bestämdt uppgifva, det riktiga kartor funnos-i von Schevenska hypoteket och bland dem, som Danelius återställt, utan att, om riktiga kartor funnits, hvilket Meurling ej erinrade sig, han undantagit dem., Med anledning af svarandernes, i deras, vid sista rättegångstillfället ingifne skrifter förda klagan deröfver, alt de varit i saknad af ransakningsprotokollet, tillfrågade ordföranden . dem, huruvida protokollet