Aftonbladet – 24 november 1843, sida 1

salunda iagstridigt, aidraminst daå-jag glort aetta op-Iv pet. och bevisligen erkändt. : Afyven om Johannes Nijs-k son eriktigt blifvit. innehafvare af. kartor, hade jags boråt undgå förebråelse och ansvar, då jag visade ho-l1l nom såsom min. fångesman. Mäånga omständigheteriv tala för den meningen, att Johannes Nilssen städse handlat. såsom agent :för någon innehafvare af deti större karteförråd, som uppgifvits, finnes kos numeralx aflidne befallningsman Christierson, hvilken icke sjeltj ville synas i afsättningen, hvarföre. ock Johannes Nils-Å: son var angelägen om att-brefvens. innehåll icke di-j rekte påpekade saken, Från denna sida har man ickel velat betrakta frågan, ehuru min oskuld och min tätt: att icke saklöst fällas till herr akters: påstående, an manar mig kärpå vända domstolens uppmärksamhet! I slätet har herr aktor, sedan i slutet af sistlidet år falska7kartor upptäcktes: vara i gång och utprångling deraf påbörjades :af Johannes Nilsson, blott antagit, att jaghaft anledningar känna kartornas falskhet ochatt jag derom, enligt hans uppställda skälj härom egtkännedom. På. denna sida, upprepar jag ytterligare, har jag aldrig betraktat eller: kunnat betrakta transåktionerna med. Johannes Nilssen. : Endest på presumtioner hvis lar hr aktors hårda påstående i afseende på mitt förmenta tillgörande-att hafva hulpit att: förfalskningen dölja. Min förut förda vandel, -min -stäöllnipg i det samhälle jag lefvat, min öppenhet att uppdaga sarna förhållandet möt Johannes Nilsson, min liknöjdbet att icke fråga eter mina brefver utan låta dem finnas hvar som. helst, allt dette måste i förening dermed, att saken: låter betrakta sig från en-helt annan sida; än den af hr aktor uppfattade tala still. min rättfärdiggörelse och befrielse från straff. Hvad hr hära lshöfding Gadds åberopade vittnesmål jångår, somoskulle han varnat mig dör: fortsatt kartehandel smed Johannes: Nilsson och att jag borttagit på hans tillsägelse kartor från sistlidna Medelstad härads höstetingsespeditioner, så får jag i förra hänseendet hänföra till detta vittnesmål, nvilket upplyser att det omvittnade samtalet oss emellan aldrig hvilat på misstanka att Johannes Nilssons kartor voro falska, så att jag derföreborde efstå från vidare transaktioner och i det sednare afseehdet upplysa, att jag aldrig vetat egenskaperne: hos en riktig: eller falsk karta eller än invdenna-stund tiltror mig kunna skilja emellan dylika och att de som korttogos likt och olikt misstänktes sedan jeg haft att göra med -Johånnes Nilsson och denne redan var för utprångling af falska kartor häktad. T-min sorg och bedrö velse lydde jag rådet att förstöra dessa olyckspapper, som härföre så misstänktes, beredd att heldre lida förluster än veta dem finnas io min sego: ; Jog, här genomgått hr aktors skäl för sina! slutpåståender: och inför: Gud och mitt samvete står jag lugn, beredd att när som helst på sanningen af -min-oskuld dö och förlåter gerna hr aktor sitt förfärliga misstag. om min förmenta bröttslighets inre beskaffenhet. Det straff-han å mig yrkar kan lagen aldrig bifalla, ty annat är att synas, annat att vara brottslig. -Emot mitt förnekande att någonsin hafva afyetat tillvaron af en enda falsk karta eller ått en dylik hvilat i mina händer, kan hr aktor aldrig påbörda mig, hvad han i sina: slutpåståenden behagat utsäga. :Det låter icke antaga sig, att jag i mina vilkor och med mina tänkesätt: skulle för några falska papperslappar utbetala 70, 80 å 90 procents penningevärde. AE en sak af närvarande beskaffenhet, som framställer sig så svår i bevisningsväg för den anklagade, måste allt tagas i ett-samvetsgrannt öfvervägande.Sker: detta, så förfaller hraktors anklagelse betydligen och lägger man härtill mina reqvisitioner från Blekinge räntetisoch jemförer dem med karteåtgången vid den domstol; der jag varit förordnad till karte sigillate försäljningsman, så uppkommer en annan sanning, att jag: icke låtit min kartehandel uti en ringa mån bero utaf Johannes Nilssons erbjudande och detta tillfälligtvis. Om åter Johannes Nilssons kartor varit: oäkta, kan han bäst sjelf upplysa, rhen sjelf saknar jag derom all kännedom: och all vettskap; utån att kunna på siffran uppgifva hvad han afyttrat till mig af god eller oriktig beskaffenhet, annorlunda än jag redan gjort eller: att beloppet möjligen utgjort e-. mellan 2 å 5,000 Rdr under 8 års tid, deribland det äkta eller oäkta, det ärliga eller: falska af mig omöjligen -kan skiljas eller! upplysas enär jag aldrig någonsin flärdfullt misstänkt och på mine brefver aldrig följt eller blifvit afemnade de der -omnämnde kartereqvisitioner på sätt jag under ransakningen uppgifvit och härmed åberopar. f Vördsamt öfverlemnaår jag min sak till häradsrättens) lagenliga och milda bepröfvande, under förhoppning, att; icke dömas på skenbarheter, som redan vållat mig och mina kännbarare besträffaing än mitt möjligen obetänksamma umgående med Johannes Nilsson bordt :; lörtjena samt vågar tillförse mig underkännande af er aktors slutpåståenden, hvilka han kanskeicke kunnat undgå i följd. af åklagarekallet göra Så skarpa och örfärliga, som de visa sig vara. Mot Johannes Nilsson förbehåller jag mig öppen talan om ersättning för ill den skada han tillskyndat mig och att vara mig ihsvarig för den ersättningspåföljd mig i målet kan!i Holma. Ronneby den 46 Augusti 1843. Ant. Lagtröm.n Uppå framställd. fråga förklarade auditören Engdahl, tt han med den i hans ingifne skrift omtalade. rät-elsen uti Engdahls afgifne vittnesberättelse, endast fsett den omständighet, att Engdahl förmodade sig ! j bestämdt hafva sagt, att alla de kartor, han upp-!v rände, varit från Crona erhållne, emedan Engdabll6 i mycket mindre kunnat ange ett-sådant förhållande; !y om han saknat förmåga att skilja Cronas kartor från a ktiga Jon Johannesson medgaf, i strid med hvad hans skritt pptager, det förhållande, som äfven erkändes af Bergvist, att desse, jemte Lagström, hvilka derom framällt begäran, fått af ordföranden emottaga utdrag af lagarens slutpåstående; äfvensom Husberg vidgick, t ransakningsprotokollerne varit för Hohom tillgängIX ;6 under tiden, mellan sistlidne Måndag och denna 8. Med anledning af kronofogde Cronas och dess skriftsa förklaring gjorda uppgifter, anförde t, f. åklagasjSsä np, att han, på grund af en vid sista urtima tinget.sh lupen omständighet, hos Konungens befallninghafinde begärt, att hos Crona finge anställas ransakan ter två, af Husberg och Bergqvist utgifne, till Crona illde skuldförbindelser, samt att, vid hållen visitain, endast anträffats den af Husberg uthändigade bindelsen, å: femtuseude -riksdaler riksgäldssedlar, ilken åklagaren nu företedde, jemte t. f. kronofogn Borings till Konungens befallningshafvyande i. ämt aflåtne rapport och Konungens befallningshafvans deraf föranledda skrifvelse till åklagaren, och ilka handlinoar vitsordade 2tklacarens Uppgifter