Aftonbladet – 23 november 1843, sida 2

— a AI het, som ni misskänner, är svårast af allt. Det är undergifvenhet hvarje ögonblick,i småsaker ... — Ypperligt! fortfarl Jag kommer hit för att tala om min ömhet, och ni svarar mig med det fullkomligaste loftal öfver min rival. Ol hvad jag förbannar den deg jag fattade kärlek till er — Fortfar icke Leopoldine; förbanna icke vån kärlek; ni skall ångra det förr eller sednare, ty) hvarje förbannelse. för olycka med sig! Jag äl skar er af heta min själ. Det gifves inga pro för hvi!ka jag studsar tillbaka, för alt öfvertyg er derom. Jag har sagt er det, jag upprepar det om ni är mycket plågad al er sjelf eller af an dra; så fly vi tillsammans, Jag reser hvart ni vill jag skall öfverge min familj, mitt land, min äre lystnad, allt; kan jag göra för mycket för e som gjort så mycket för mig? ; — O min Gud! är detta sannt, bör jag tro det — Då ni fordrar det, behöfver ni endast ta ett ord! — 0 jag är för mycket lycklig! — Skänk mig en nåd i utbyte mot den! lycka. — Ave! allt hvad ni villl — Var icke längre orättvis mot henne, tro hennes dygd, på hennes beundransvärda karakte — Jag skall.tro derpå— Det är icke ännu nog. Lyssna icke tilla dras sqvaller, haf förtroende till mig. — Jag lofvar er det, Han föll på knä för henne. Till bälften d: ster, tili hälften småleende flätade hon in hands j hans mörka lockar. Han betraktade henne bh rusad, på höjder af -sällhet och passion. Dörr öppnades till Eugenius rum blek och darren: