Aftonbladet – 22 november 1843, sida 1

hvilket är långt ifrån detsamma som frisinnad — att konungar borde hålla ord med hvad de säga eller hvad de lofva sitt folk. aven Det är förundransvärdt, huru hastigt Europeiska påfund börja smyga sig in i det himmelska riket, allt sedan den verldshistoriska fredstraktaten i Nankin. Hvem skulle trott, för ett år sedan, att kejsar Tank-wang, himlens (Tiens) son, kommer innan kort att få sig en kusin i en europeisk notabilitet, och att skrifva Mon cousin till excellensen, trots någon af vesterns furstar? Ingenting är imedlertid mera sannolikt; med den skilnad likväl, att det kusinaget, som är bär 1 fråga, blir en verklighet och icke blott en tom titel Storbritanniske residentens i China, Sir Henry Pottingers, äldste son, Sir Fredrik, blir den lycklige, som den oerhörda äran kommer att vederfaras. Han är ännu ung och gör sin skolkurs i Eton, för att förmodligen bli Baccalaureus i Oxford eller Cambridge; men sedermera skall han utbyta sin grekiska och latin emot chinesiska, och från filosofie eller juris doktor. uppstiga omedelbart till ingenting mindre än — kejsarens af China kusin. Detta skall gå så till, att kejsarens morbror, öfverkommissarien Keying, som sjelf icke har några söner, beslutat såsom sin egen adoptera Sir Henrys ofvannämnde äldste son. BDesinnar man, att slägtskapsförbindeiser äga en ofantligt större vist i österländerna än i Europa, så tycks det icke osannolikt, att frändskapsbandet emellan Englands resident i China och Chinas mäktige beherrskare sjelf, kan möjligen komma att äga sin politiska sida. Åtminstone blir det en utväg ylterligare för engelska diplomatien att intränga i Chbinas inre förhållanden, och att derifrån lättare utesluta andras diplomatiska forskningar, om så anses nyltigt. — Det är Sir Henry Pottinger sjelf, som inberättat Keyings beslut, i ett bref, hvilket nyligen fanns infördt i engelska tidningar. Keying, jemte ett par andra chinesiska förnäma, öfvermandarinerna Kwang och Hienling, hade infunnit sig på besök hos Sir Henry i Victoriatown på Hongkong. Sir Henrys familjs miniaturporträtter hade fästat Keyings uppmärksamhet och han lät nu genom tolken, m:r Morrisson, tillkännagifva att han sjelf icke ägde någon son, men önskade adoptera Sir Henrys äldste, om Sir Henry ville låta honom komma till China. Då generzsiguvernören anmärkte, alt hans son ännu var för ung och att hans uppfostran först måste slutas, men att han sedan kunde komma till China, betraktade Keying detta som ett bifall och förklarade gossen för sin adopterade son samt att han hädanefter skulle heta Fredrik Keying Pottinger. Porträttet tog ban imedlertid som ett slags pant. Han inbjöd derefter Pottinger, jemte familj, till Nanking, för att vidare fara till Peking, der han ärnade presentera Sir Henry för sin systerson kejsaren. Sir Henry skulle då af Teng-kwang få en påfågelsfjäder med två ögon, det förnämsta hederstecken som finnes i China.