Aftonbladet – 18 november 1843, sida 3

I ven sannt, att mängen yngling med handlag har förI färdigat ett bord, en dragkista m. m. utan att alls hafva lärt derpå, och jemförelsen i Aftonbladet är såIledes mindre rigtig, och bevisar endast huru en del I boktryckare sjelfva förstå det tekniska i yrket. En I möbel, en chiffonier, en rock etc. göras äfven af geI säller till mästareprof, och i motsats härtill har således kunnat nämnas tabellariska arbeten, algebra, maIthematik m, m. Hvem vet dessutom, om ej en lärling i något af anförde handtverksyrken, om han, såsom vid en del boktryckerier är fallet, genast vid sitt inträde i läran fick börja arbeta för egen del på beräkning, om han ej, på kort tid nog, skulle kunna förfärdiga det, Aftonbladet såsom exempel framdragit. — Vi våge således tro, att denna jemförelse var något förhastad, och att Aftonbladet, efter närmare besinning, sjelf lärer medgifva, att boktryckeriyrket skall i alla tider fortfarånde blifva lika mycket värderadt som något annat yrke, ej blott hos alla upplysta såsom medel för upplysning, utan äfven säsomskonst. Aftonbladet uppger, att en del lärgossar behöfvas, bland annat, för att hemta mat åt konstförvandterne; men yttrar sedermera; på slutet i sin artikel; !att en lärling aldrig borde skickas till krogen efter, bränvia. Detta kan väl äfven vara rigtigt; men härå får man svara, att om bränvin hemtas tillika med maten, lär väl detta ej ha något inflytande på gossens sedlighet. En annan sak med hans vistande der och följderne deraf. ; Må det äfven i förbigående tillåtas oss hättina, det få yrken torde finnas, der ihärdigheten och fliten alstrar mera sjuklighet än i detta, hvilket äfven bevisas deraf, att konstförvandter i allmänhet ej uppnå hög ålder, och att för många af dem herrar läkare ordinera motion och förströelse. Om således en eller annan konstförvandt tagit galet medel och tillgripit bränvinsflaskan, kan det väl finnas skäl att ursäkta detta, då så mången litterärt bildad tillgripit den. Om konstförvandternes vilkor äro bättre nu än fordom, kan man visserligen ej afgöra. Att de på sednare åren! utmärkt sig, såsom Aftonbladet säger, genom ett aktningsvärdt och hedrande sätt att vara, får man likväl, med all tacksamhet och aktning för komplimenten, äran nämna, att detta äfven är fallet med många andra klasser, och troligen en följd af den allmännare yttre bildningen, hvilken på sednare åren tilltagit. — Sanpnt är, att för några och tjugu år sedan, det var sällsynt att se någon vandrande konstförvandt, och de flesta resande, hvilka förskrefyos, ankommo antingen sjöledes eller åkande. Det är isyn nerhet på det sista tiotalet som. de kringvandrandes lantal tilltagit. Om det tages i betraktande att vi tillhöra en korporation, som, genom den bildning sjelfva yrket obestridligen medför, blir i tillfälle att någorlunda reflektera öfver, vår belägenhet, har det väl ej kunnat anses underligt eller anstötligt, att vi inlemnade till vällofl; boktryckeri-societeten en skrift, föratt ;fästa dess benägna uppmärksamhet på våra angelägenheter, och. hvilken skrift (som vi förmodade) ej Kunnåt illa upptagas. Då det väl ej kan vara emot upplysnitigens och liberalismens sanna vänner, att allt hvadgom rör menniskorätt :och menniskovärde, hvarom i våra dagar så mycket ordas, sysselsätter uppmärksamheten, hafva vi ej tvekat att till Aftonbladsredaktiofien; som kommenterat vår skrift, inlemna det nu anförda för ett äfven benäget införas i Aftonbladet, och hvilket, som vi hoppas, ej skall blifva oss vägradt. Stockholm den 8 Nov; 4843. Konstförvandter. Aftonbladet skall vara så kort som. möjligt il de tillägg som äro att göra härvid. En omständighet, hvari konstförvandterne ostridigt bafva rätt, är att de, vid saknadtsarbete å boktryckerierna, icke hafva tillfälle att; i likbet med skomakare-, skräddare-, snickare-gesäller m.l fl. när desseej finna plats på verkstäderna, kunna draga sig någorlunda fram genomarbete i hemlighet på egen hand, utan befinna sig i samma predikament som fabriksarbetare eller. gesäller ide handtverk der vidlyftigare materiel -beliöfves, såsom garfvare, metallsvarfvare, hattmakare m. fl:; och.deras klagan är derföre ganska nyttig så till vidaysom man bör hoppas afskaffande af det uppgilna missbruket, att antaga lärlingar och afskeda demoså snart de lärt ut. Men då det äfven sägesvatt sådant brukas vid åtskilliga tryc-l kerier såväl i Stockholm som landsorterna,: så är! detta ett förhållande, som åtminstone varit Aftonbladet hittills obekant, och konstförvandterne skul? le utan tvifvel göra rätt både för sin egen sak och för att freda sig från misstankan af n osann beskyllning, om i detta afseende en förteckning på alla serskilda fall der sådant inträffat, uppgjordes och; ingafs till societeten, hvaraf lätt kunde utredas de närmare omständigheterna -med det öfverklagade förhållandet. Ett faktum å andra sidan är emedlertid att ännu för 49 eller tretton år sedan, och då denna tidning begynte utgifvas, var det så ondt öm pålitliga och skickliga konstförvandter, eller. rättare alla sådana hade så säkra konditioner, att-det:var aldeles nödvändigt att vid tryckeriets utvidgning antaga flera lärlingar, hvilket var orsaken till det i skriften omnämnda förhållandet att Aftonbladet då sattes till en ej ringa del af lärlingar. Men det hade ännu en annan orsak, nemligen: att sålänge det var ondt om konstförvandter, brukades ofta s. k. frimåndagär, och alla voro ej då såpålitliga i arbetet som nu, då hvar och en är någorlunda. angelägen att genom noggrannhet och flit få behålla sin kondition. Icke heller var konstförvandternes ömhet om lärlingarna då ännu:så stor, som man nu finner den: det brukades ofta den tiden att de fingo stryk af konstförvandterne med ganska litet skäl, såsom flere af nuvarande konstförvandter från sin lärotid säkert minnas om de vilja; och det hände. vid ettli tillfälle då en boktryckare förbjöd en-konstförF i N — Å tigheten af den uppgift, som gjordes i Aftonbladet li angående ifrågavarande arbetslöner, Så att tviflet)s derigenom blifvit undanröjdt.) ( 5) Man erinras om Åftonblådets yttrande för Onsdagen den 8 Augusti 14838, i anledning af konstför-!