Aftonbladet – 18 november 1843, sida 3

Article Image
hattet temnas utan ajsecnde, trodde vi ej all det. Isamma skulle blifva föremål för offentligheten, eller Jatt det skulle komma att anses såsom något praktiskt vunnet bidrag för den enes eller andres åsigter, men, som detta händt, och Minerva först samt sedan ArfItonbladet (för d. 48 sistl. Oktober) intagit berörde skrift, det sednare bifogande några reflexioner, celler egna upplysninger, hvilka tåla någon jemkning af dem saken rörer, torde det tillåtas oss anföra följande, endast stödjande oss på den sanning vi sjelfva äro oss skyldige !). Vår skrift gick för det första ut på att fästa vällof. societetens. uppmärksamhet på det äfventyrliga deri, att-en.stor del lärlingar, som erhålla veckopenningar, men.,sakna anhöriga och ej äro inackorderade, nödgas bo huru de kunna utomhus samt vänja sig vid ett. osedligt och förstörande kroglif. Denna del af skriften , undgår ej Aftonbladet att helt och hållet gilla och anger, att åtskilliga åtgärder äro vidtagne, för? alt afhjelpa detta onda, men beklagar tillika, att de. söndags-undervisningsanstalter, som finnas, äro så inskränkta till omfång och lokal, att så få af de många sökande derstädes kunna erhålla plats. Vid läsningen häraf erinras man likväl om arbetet på Söndagarne å åtskilliga tidningstryckerier, hvarest lärlingarne året om, hvarje Söndag äro upptagne, hvilket arbete väl icke kan bestridas vara af nödvändigheten till en del påkalladt, men som dock, med någon förändring och bättre arbetsordning, torde, efter hvad man vill veta, till betydlig del kunna inskränkas ?). Skriftens sednare del vidrör den omständigheten, att så många lärlingar blifvit utlärda å tryckeriefne. — Emedan vid åtskillige tryckerier, så väl i Stockholm som landsorterne, den principen varit vidtagen, att, så snart lärling blifvit utlärd, afskeda honom och antaga ny, har en sådan mängd konstförvandter småningom tillkommit, att arbete ej kan räcka till åt dem alla. Gutenbergska stiftelsens räkenskaper bevisa, att på de sista 2:ne åren icke mindre än något öfver 60 konstförvandter dels afrest från Stockholm, dels anländt resande dit, men genast måst anträda återresan, i brist af arbete. Alla desse hafva ur stiftelsen åtnjutit reshjelp samt mat och husrum, enligt stiftelsens reglemente. En del af dem har visserligen, dels genom eget förvållande, dels genom följden af principalens liknöjdhet för gossen såsom. lärling, samt dels i brist på arbete, kommit i så miserabelt tillstånd, att ingen gerna velat taga emot dem i kondition, om än sådan funnits, men de öfrige nödgas fortfarande år ut och år in drifva land och rike omkring, tiggande sig fram från den ena orten till den andra. Det: var hufvudsakligen i afsigt att, om möjligt, minska och förekomma dettå elände, som konstförvandtskapet ingaf ofvanberöruve skrift till boktryckerisocieteten; synnerligast som det bör obserVeras, atten-konstförvandt, då han blir utan kondition, icke alls eger samma resurser som gesäller i de flesta andra. syrken, nemligen at med ganska ringa förlag slå sig ned hvar som helst och arbeta för egen del. Aftonbladet här, efter mantalsförteckningarne för förlidet är, uppgifvit konstförvandternes och lärlingarnes antal i Stockholm, de förre till 407, de sednare till 404. Härvid saknas likväl förteckning (som Aftonbladet säger sig ej fick reda på) från Hr Thomsons tryckeri, hvilket, såsom troligen bekant är, drifvits med många lärlingar, samt några smärre tryckerier, hvilka ej deri blifvit upptagne, men medelst hvilka förteckningen å gossarnes antal något ökes. Från detta sitt nämnde antal lärlipgar gör Aftonbladet afdrag för s. k. springgossar, gossar vid machinpressarne, samt sådahe som öfvergå till andra yrken, och anser resten, eller egentliga lärlingar, icke stå i någon disproportion till konstförvandterne ?). . Antalet af dessa lärlingar kan likväl antagas till 3V, af det hela, och om detta är mycket eller litet, beror på hvars och ens åsigt om saken; men troligt är imedlertid, att antalet proportionsvis är rätt betydligt, om man jemför förhållandet i andra yrken. Det torde ock böra besinnas, att ej några synnerliga förhoppningar för framtiden på ökadt arbete inom boktryckerierna finnas, och att nuvarande konstförvandter till största delen äro unga män, samt utgöra ett betydligt antal, hvilket småningom, i den mån ofvannämnde lärlingar hinna utläras, ännu ytterligare kommer att ökas, hvadan ock boktryckarne nödgas, i brist af arbete, afskeda en del, som då ser sig bedragen på sina för framtiden gjorda förhoppningar, och tvingas att öka deras antal; som nu ligga både konstförvandterne och samhället till last — verkligen en bhugnande utsigt! Men -sådan är den likväl genom för många lärlingars antagande och utlärande, Dettorde således anses ursäktligt, om härigenom äfven Hrr boktryckares, utom societeten, uppmärksamhet fästes på detta ämpe. Vår skrift vidrörde alldeles icke arbetspriserne eller någon sklagan derå; men som Aftonbladet vidrört detta; föranlåtas Vi äfven dertill. Aftonbladet påstår nemligen, att en flilig konstförvandt (sättare) kan i medeltal förtjena A2 Rdr i veckan. Detta är likväl ej fallet, på Många ställen, och om nu detta å en del ställen är följden af fliten 1) så bör ej denna förtjenst !) Ytterligare bar Aftonbladet för Thordagen d. 2 November :påpekat vår skrift, hvilket egentligen föranledt detta svar, emedan man, af dess yttrande der, drager den slutsatts, att de förut af Aftonbladet gjorda upplysningar ej skulle tarfya någon rättelse, utan helt och hållet vara att bygga på. 2) Å Aftonbladstryckeriet eger ej söndagsarbete nu mera rum. (Vid denna not, som tilihör den insända skriften, bör måhända lemnas den upplysningen, att sådant mindre erfordras vid sättningen af ett aftonblad än af en morgontidning. En sådan inre ordning vid tryckeriet beror också alltid för det mesta af faktorn, : 3) Att el tryckare skall ha em lärling vid sin press se vi i Aftonbladet upptaget; men då det på sednare.tiden har ansetts utan all egennytta, att vid psen och annan Press begagnas 2:ne lärlingar, erinras man; för jemförelsens skull, om den tid, då å ett och annat tryckeri 2:ne tryckare voro anställda vid pressen. Nu är det med sanningen förenligt, att 4 å 5 skickliga tryckare å ett större tryckerii Stockholm nyligen blifvit afskedade, under det arbetet vid 4 å 5 Pressar sedan längre tid fortfar att drifvas med lärlingar. — Erinrar man sig dessutom machinpressarne, blir utsigten för tryckare ännu mera nedslående. Ö Atte enligt Aftonbladet, ens någon finnes, somi medeltal kan förtjena 920 Rdr i veckan, betviflas; ty om det händt en och annan skicklig sättare, att

18 november 1843, sida 3

Thumbnail