Aftonbladet – 17 november 1843, sida 2

ör sina underkurer bekanta biskop N och lofvade att hjelpa den stackars flickan. I början tycktes det dock som om han lofvat mer, än han kunde hålla. Silfverspecien var och förblef i magen, oaktadt alla hr biskopens medicinska konstgrepp. Nå, hvad gjorde han då? Jo han — zexlade helt simpelt sillverspecien i magen och bragte på det sättet så småningom DA åttaskillingsstycken i dagsljuset. — En annan gång yjorde hans helighet ett likaså mirakulöst experiment. En jude kunde, oaktadt alla hårpomador och essenser, icke få något skägg, och hans hustru kunde ej erhålla några barn. I sin förtviflan vände de sig till den undergörande biskopen, och han gaf dem tvänne magiska bälten, med hvilka de skulle omgjorda sina länder. Olyckligtvis förvexlade dock det äkta paret bältena, hvaraf följden blef, att den unga judefrun fick ett respektabelt skägg, och hennes kärälskeliga man nedkom med ett par små svarthåriga Isracliter. (Göthen.) — MELONER FRÅN KABUL. Engelske gurmander äro nästan färdiga att anse alla brittiska armeens förluster godtgjorda genom de ypperliga meloner, hvartill engelska trädgårdskonsten förvärfvat frön under det olyckliga fälttåget. Officerare, som voro fångna i Kabul, hemsände sådana frön i mängd; de såddes, grodde och gåfvo en frukt, som öfverträffade allt hvad man förut sett och smakat i melonväg. Dessa meloners költ är icke bårdt; det utgöres ej till största delen af ett skal, tjockt och bäskt som ekbark; en fin hinna är hela betäckningen, och allt hyad som. finnes derunder, utom kärnorna, kan ätasFör öfrigt äro de större, sötare och saftigare, än alla i Europa bekanta melonsorter. I engelska trädgårdsförenirgen har en dylik frukt blifvit förevisad från hertigens af Southerland trädgård och ep annan från ön Whigt, af den berömda Sindar-sorten. Den sednare melonen vägde nio och förtjente det namn af såckerbergo, som denna frukt har på Orientens poctiska språk. ju