skulle vaigörande medmenniskor skynda att alhjeipe bans nöd. — AXE — -TECKNISKT. AMMONIAKS ANVÄNDNING FÖR TVÄTTNING OCH FKÄCKARS UTTAGANDE. I hushållen är def föga kändt, att ammoniak i flera fall är tjenligare til tvättning än lut, tvål eller såpa, i hvilka alla kali eller patron utgöra den verkande beståndsdelen; några underrättelser ur utländsk tidskrift om detta tvättme dels användning torde derföre vara välkomne. Med ammoniak kan man från ylle-, bomullseller sidentyger, ja äfven från skin eller läder, uttaga fläckar efter syror, t. ex. efter citronsaft, ättika, sur frukt o. d.: man beböfver blott fukta fläcken dermed, så försvinner den. I synnerhet är ammoniak fördelaktig för siden; mögelfläckar uttagas dermed, nyttjade halsdukar, klädningar, band, m. m., af siden, tvättade i ammoniak, blifva rena och återfå glansen. Till sådant tvättvatten tages 4 I flytande ammoniak till 10 å 142 I vatten. VYlletygers tvättning i ammoniak medför den stora förmånen, aft de ej krympa eller filta sig. samt att de bibehålla sin mjukhet, hvilken så betydligt lider af såptvättning. Sticktygspersedlar, flanell o. d. läggas några timmar i ofvan förmälde .vättvatten, gnuggas efter behof, urvridas och sköljas, och dessa operationer omgöras, tills tyget är rent. Fläckar på ylletyger, t. ex. fläckar på rockkragar, utagas genom tvättning med ammoniaksvatten, till och med på scharlakansrödt. Det sednare antager väl enp onceaufärg efter tvättningen, men detta hjelpes med itet utspädd ättika. Utspädd ättika hjelper i allmänhet. mi man råkat tvätta etttyg af oäkta färg; äkta färger ida ej afammoniak. Till handsktvättning användes med tor förmån ammoniak. Tvätthandskar blötås några dasar i en vätska af 4 vigtsdel ammoniak och 8 delar vaten, samt sköljas väl i färskt vatten; de svälla derinder starkt, men återbekomma. efter torkningen, fullcomligt sin mjukhet. Olimålade och förgyllda saker, om tvättas med ammoniak, förlora ej sin glans, och jet användes derföre med förmån, att rengöra oljmälNingarne så väl, som ramarne, samt är utmärkt tjenligt ör speglar, emedan det lätt borttager flugfläckar. — ÅTT FÖRVARA MÖBLER, KOPPARSTICK OCH DYLIK OBEBODDA RUM. DÅrcet använde följande medel, då jan vid slutet af Oktober lemnade sitt laudthus. klla möbler, m. m., sammanfördes i ett rum, beläget n trappa upp. På ett bord, midt i rummet, ställdes tt, med pip försedt blykärl; i detta kärl lades väl ittorkad saltsyrad kalk (chlorcalcium) och kärlet ställles lutande, på det den vätska som samlade sig deri, nåtte kunna utrinna i ett under pipen satt kärl. Jerefter tillslöt ban, medelst öfverklistradt papper, Illa öppningar till rummet. Vid öppnandet om våren anns allt oskadadt; en del af kalken hade afflutit i jet underställda kärlet och intorkades å nyo till beagnande ett annat år. Qvantiteten af kalken betämmes på det sättet, alt man tager 2 grammer ),00236 tb) för hvarje kubikmeter (44 kubikfot) at ummets rymd. — TÄNDSTICKOR, SOM EJ GIFVA SVAFVELLUET. Man ar utomlands börjat använda saltpettersyradt bly i tället för saltpetter (saltpettersyradt kali), sarat äfven tt, i stället för svafvel, använda stearin, hvilken starkt ipphettas, då stickorna deri indoppas.