Aftonbladet – 8 november 1843, sida 1

UNDERSÖKNINGEN ANGÅENDE TILLVERK NING AF FALSKT STÄMPELPAPPER. (Forts. fr. M 255.) F. d. polisgevaldigern Crona anhöll att i protokol let måtte ordagrannt få inflyta Meurlings bref till Cro na af den 6 September sistl. år, hvilket blifvit til rätten ingifvet den 44 April, samt underrättades att protokollet är ordagrannt intaget den del af berörd bref, hvarmed Crona ville bevisa, alt kartetransaktio nen med hr häradshöfdingen Jacobi skedde för Meur lings räkning; och skulle på Cronas begäran afskri? af brefvet, som till handlingarne är fogadt, varda ho nom lemnad. s ter anmärkte t. f. åklagaren, att det förhållande hvarom Husberg ville förebringa bevisning, varit känd redan från ransakningens. början, och Husbergs försök att nu erhålla vittnesförhör derom afsåge således, efte åklagarens förmenande, att hindra ransakningens af slutande. Under förmodan derföre, att häradsrätter ej härtill skall lemna bifall, anböll åklagaren att få af. gifva slutpåstående. Rätten samtyckte härtill, men ville före pröfninger af målet yttra sig öfver Husbergs begäran. T. f. åklagaren anförde-härefter mundtligen: Sedan, på grund af Kongl. statskontorets förordnande, notarien Meurling i November månad sistlidet år afrest hit till staden, för att upptäcka den tillverkning af falskt stämpladt papper, som han i Stockholm angilvit, så har Meurling med handräckningsbiträde, som Konungens befallningshafvande i länet förordnat, den 14 i samma månad låtit häkta för detta. bruksegaren Husberg och anställa visitation i hans hemvist. Vid denna visitation anträffades och togs i beslag så vä stämplar för kartetillverkning, som färdiga och halffärdiga kartor. Husberg har föregifvit, men icke förmått göra sannolikt, att Meurling tillfört honom allt detta och att Husberg derom saknade vetskap, ech har han dessutom förnekat, icke blott att hafva tillverkat kartor, utan äfven att hafva, efter år 41836, då hans karteförsäljningsbefattning hos hr lagman Elfving upptörde, innehaft några kartor, än mindre utprånglat sådane. I strid dermed förekommer, att Hus: berg, i bref skrifvet till Johannes Nilsson år 1829, be. gagnat sig af uttryck, som bestämdt antyda tillverkning af kartor, helst han säger sig skicka en till pro som är cen etta och hoppas att allt skall lyckas, nät han får sina saker i ordning. I öfrigt innehåller detta bref förslag till en vidsträckt utprångling åt fler: delar af riket. Lika bestämdt antyda de fem, från G. Crona till Husberg skrifne och hos honom funnt bref, fortsätthingen af den redan förut började indu. strien att utsprida falska kartor. Åffären förekomme visserligen i berörde bref under maskerade uttryck och har gifvit anledning till hvarandra motsägande förklaringar af Husberg och Crona, men den af mig uppgifna meningen är dock oförtydlig. Att Husberg försålt kartor så väl före som efter sin förberörde försåljningsbefattning, är, emot hans nekande, intygad dels af f. d. riksdagsmannen Nils Håkansson, som re dan år 1829 hade uppdrag af Husberg att sälja kar tor, ech dels åf tingsskrifvaren Gädda, som åren 4844 och 1842 erhöll kartor af Husberg för 8 eller 990 Rdr Bko, hvarförutan Johannes Nilsson erkännt, at