Aftonbladet – 7 november 1843, sida 2

motionärens åsigt. Denna händelse, i en sådan stat som Österrike, väckte naturligtvis ofantligt uppseende, och man väntade med den mest spända uppmärksamhet på regeringens åtgärd. Märkvärdigt nog har man helt nyligen erhållit den underrättelsen från Wien, att afslaget blifvit godkändt såsom fullkomligen grundadt. Men för att rädda utseendet påstås nu, att den kategoriska formen vid utskyldens infordran aldrig varit regeringens mening att begagna, utan härrört från en subaltern, hvilken alltså är utsedd till syndabock. RYSSLAND. I en skrifvelse från Frankfurt förmäles att H. K. H. Cezarewitsch, jemte sin gemål, väntas i December till Darmstadt, och att den sednare qvarstannar öfver vintern hos sin far, storhertigen, medan den ryske thronföljaren sjelf reser till Italien, för att stärka sin helsa. TURKIET. Den upprättelse, som Frankrike fordrat af Turkiet, för franska konsularflaggans skymfning, har ändtligen blifvit framtrugad, men icke der förnärmelsen skett, utan blott der nödtvånget att godtgöra den låg omedelbart öfver Turkarne, nemlizsen i Beiruth. Der befanns nemligen en fransk krigsbrigg, Le Grenadier, och under dess kanoner skedde upprättelsen. Ett turkiskt detachement reguliera trupper af 200 man och flera irreguliera bataljoner, jemte befäl, uppmarcherade efter befallning af Beiruths guvernör, Essaad Pascha, på seraljtorget, hvarest äfven franske konsuln, Bourre, och krigsbriggens befälhafvare, kapten Penaud, infunno sig. På signal af konsuln begynte artillerisalvor och franska flaggan hissades. En af Paschans sekreterare for genast till Jerusalem med berättelse om denna stora händelse, jemte den förut bekanta firmanen om guvernörens i Jerusalem afsättning och flaggskymfarnes bestraffning. Publiken i Jerusalem, som varit vittne till skymfen, såg ej upprättelsen.