Aftonbladet – 6 november 1843, sida 1

förflutna Riksdag (skrifvelsen AM: 2453) begärde, hade Tkunnat blifva fullbordad i så god tid, att revisorerna deraf kunnat erbålla all den upplysning i ämnet, som verkligen erfordrades. Då detta likväl ej skett, hafva Irevisorerna nu ansett sig böra meddela, hvad de, e!Rn RER ter sorgfällig forskning, vid denna förrättning kunnat inhemta; hänvisande derjemte till hvad 4839 ärs revisionsberättelse samt statsutskottets utlåtande A 353 den 6 Oktober 4340 angående reservfonden innnehålla. Uti Kongl. Maj:ts nådiga proposition vid 4823— 4839 årens Riksdag, angående statsverkets tillstånd och kbehof, yttras, att 4825 års rikshu:vudbok ådagalade det genom en större fullständighet i räkenskaperna bestämdt utredda förhållande, att statsverket egde en från de förra åren upplagd tillgång af omkring fem millioner Riksdalor, uuvgefärligen motsyarande beloppet af de skatter, som först ett påföljande ör inflyta. Till följd häraf gjorde den större delen ef allmänheten, som ej kunde vara i tillfälle att närmare undersöka beskaffenheten af denna tillgång, sig den föreställningen och gör det visserligen ännu, att densamma skulle utgöra ett hopsparadt kapital i kontanta penningar, eller effekter, som så lätt kunna rcaliscras, alt de vid elt utomordentligt behof skulle kunna af slatsmakterna användas eller disponeras. Vid en noggrannare utredning af det verkliga förhållandet, synes likväl snart, att detta ej är fallet, ty då skulle detta kapital vid den aftid året, då största delen af de ordinarie statsipkomsterna influtit, vara åtminstone under en kortare tid tillgängligt i sin helhet, eller till ett belopp, nära motsvarande det hela. Detta inträffar dock ej, utan spörjes dess verkliga tillvaro ecndast derijenom, alt stalsverket Ian ombesörja de löpande utgifterna för årets fyra första månader. oaktadt det förra årets skatter ej börja iuflyta förrän efter Maj månads ingång hvarigenom beiisas, det en verklig tillgång finnes för betäckande af den brist, som eljest skulle för någon tid uppstå. Denna fond har tillkommit af de medel och öfverskotter, som sedan äldre tider varit tillgänglige och samlade för besörjande af löpande årets utgifter, intilldess dertill beräknade inkomster ivflyta. Den ingår sedan under årets lopp successive till statskassan, men kan ej uti något fall göras vill sin helhet eller någon större del disponibel, så framt icke alla utbetalningar skulle inställas under fyra å fem månader, eller ock skulle errättas af något slag utaf assignationer, såsom i andra länder sker. I sjelfva verket utgör berörde fond ett rörelsekapital för statsverket och består i alla de bokförda tillgångar, hvilka finnas vid hvarje års slut, utöfver hvad som erfordras för anvisade, men ej bestridde utgifter, eller andra skulder, hvarför statsverket då häftar (på sätt en i revisorernas berättelse intagen spec fikation utvisar). Mest synligt skulle detta kapital blifva, om statsverkets räkenskaper afslutades vid den tidpunkt, då största delen af statsintraderna ioflutit, eller omkring den 4 Juni hvarje år, i stället för vid kalenderårets. slut,.som nu är fallet. Ehuru således denna fond hvarken är, eller till följd al sin natur kan göras disponibel till andra ändamål än dem, hvarför han är bestämd, utan att rubba de ouvarande förhållanderne, utgör dess tillvaro i alla fall e lycka för staten, då densamma derigenom befrias från den besvärliga åtgärden att utfärda assignationer, utan i stället kan genast kontant bestrida alla utgiter. — Jemte det revisorerne anse ifrågavarande fonds införande å ett serskildt konto i rikshufvudboken vara nödvändigt för vinnande af en hastig och klar öfversigt, hafva revisorerne meddelat en specificerad utredning öfver fondens beskaffenhet, hvaraf ofvan införda tabell är ett kort sammandrag. Då imedlertid, såsom af det ofvan anförda lätteligen inses, de uti reservfonden inräknade fastigheter och inventarier utgöra blott en obetydlig del af hvad svenska statsverket äger (t. ex. krono-!ägenheter, förråder, skepp m. m.), lärer det mest riktiga och konseqventa-i detta hänseende vara, att antingen allt, eller intet af det allmännas så beskaffade tillhörigheter uti rikshufvudboken upptages, samt att, om det förra alternativet vinner bifall, fastigheters och inventariers värden föras inom linien, till skilnad från den del af reservy-fonden, som utgör ett verkligt förlags kapital (t. ex. spanmål, förskotter o. s. Vv.) samt alltså måste uti räkenskaperne i vanlig ordning redovisas. Vid granskning af ofvanberörde, med all möjlig noggrannhet uppgjorde utredning af reserv-fonden till alla dess beståndsdelar, förefaller ändock mindre lätt förklarligt, hvarföre icke de från fonden utbetalet förlagssummor i sjelfva verket blifva äter synlige genom en tnträffande större penningetillgång vid den tid, då betydligaste delen af statsbidragen för det föregående året till kongl. räntekammaren influtit. Enligt revisorernes tanka, härrörer obetydligheten härutinnan från hopblandningen af de verkliga anslagen samt öfyerskotterne derå, och hvilken hopblandning kan uppkomma endast derigenom, att desse sednare först efier rikshufvudbokens afslutande aflemnas till Rikgäldskontoret, och sålunda äro under 4 !V, års tid tillgänglige, för att kunna användas till för dem främmande ändamåt, hvarföre också Kongl. Statskontoret sällan blifver i behof att lyfta statsfyllnadssumman förrän liqviden med Riksgäldskontoret skall uppgöras. Revisorerne kunna derföre icke underlåta att uttala den öfvertygelse, att det skulle leda såväl till en klarare öfversigt af reserv-fonden, som i öfrigt till reda och enkelhet både i statsförvaltningen Toch i räkenskaperne, om, på sätt af flere motionärer lvid fem föregående riksdagar och vid 1823 års riksI möte af samtlige stånden, beträffande tullbevillningen, rkats, alla de extraordinarie inkomsterne inflöto lut Tåksgäldskontoret, såsom hittills med den allmänna bevillningen äger Tum, för att utaf fullmäktige derstädes, efter serskilda avordningar, till Kongl. Statskontoret, i mån af hehof, utbetalas, för de af Rikets Ständer pröfvade behof och ändamål. I Debatten i frågan om den s.k. grundfonden samt tull och andra extraordinarie bevillningars in gående direkte till riksgäldskontoret. 4843, den 26 Oktober föredrogs den på bordet hyilande frågan angående reservfonden. Första delen at berättelsen härutinnan, jemte tillhörande tabeller, gillades, med det tillägg, att revisorerne hänvisa till den lutredning af ämnet, som i 4839 års revisionsberätltelse och statsutskottets utlåtande 22 353 den 6 OkI tober 4840 förekommer. Hr hikan Anardh reserverade sig emot beslutet