Aftonbladet – 4 november 1843, sida 3

om vinsten på det hea kunde upprätthållas deraf, om de, för hvilka det lönade sig och som kunde göra det med bestånd för sin koltillgång, finge smida så mycket de förmådde. BOKEHANDELS-BULLETIN. Ibland tecknen till vintermånadernas ankomst och den fröjdefulla julens annalkande, är alltid en ökad verksamhet och lif uti bokhandeln. De sista två å tre veckorna hafva i detta afseende erbjudit en ganska rik skörd, hvarmed vi efterhand skole i korthet göra våra läsare bekanta. Tvenne Grader Algebra, i sammandrag ef G. R. Weidenhielm, Jönköping 1843, 103 sid. 8:o, å 28 sk. Bko. Man känner, att, inom den mathematiska lärebokslitteraturen hos oss, har inom det sista årtiondet, eller kanske något litet längre tillbaka, en revolution försiggått, af ganska välgörande inflytelse för undervisningen. Lärjungen belastades vanligen förr med en tjock bok, uppfylld af långa beskrifningar och halflärda framställningar, hvaraf icke hälften, icke tre fjerdedelar voro ämnade att af honom läsas, likasom de af en gosse på hans ståndpunkt icke kunde förstås. De rediga, bestämda och korta uppgifter deremot, som han verkligen behöfde för att lära sig något i ämnet, dem fick han i den vidlyftiga läroboken antingen icke alls, eller måste han med en för nybörjaren ganska stor svårighet, uppleta dem ibland massor af visserligen 1 sig sjelf sanna och goda, men för honom föga lämpliga deduktioner. Synnerligast var detta händelsen inom den arithmetiska lärogrenen; hvarpå vi, för att icke stöta genom anförande af nyare exempel, endast må citera Agrelius. Isen bröts slutligen. Man insåg, att i den första undervisningen gjsrdes det eleven behof, att erhålla klara, bestämda, alla fall omfattande och ändock, så vidt möjligt, korta Reglor; samt derjemte en myckenhet väl valda Exempel, för att under öfning med dem få rezslorna inskärpta och vinna färdighet i deras användande. Nyttan af detta lärosätt måste vara dubbel. För en gosse, hvars ställning i verlden är eller blir sådan, att han icke skall komma till inhemtande af någon högre vetenskaplighet, utan går att intaga sin plats i det yttre, praktiska lifvet, var det ganska angeläget, alt ega färdighet i räknekonst, känna alla behöfliga reglor och kunna bruka dem: men de högre, mathematiska begreppen för dessa reglor voro honom icke af nöden. För hvarje annan åter, som efter sin elementarbildning skrider till akademiska studier, blefve de korta reglor han fått, liksom sliding-rules, ett underlag, och gagneligt som sådant; men ofvanpå hvilket han nu egde att bygga och konstruera de högre, egentligen vetenskapliga deduktionerna. Härigenom måste således begge slagen af lärjungar vinna. Men medgifva får man likväl, att det erfordras vida större skicklighet alt skrifva läroböcker på detta sätt, än på det gamla. Det är vida lättare att t. ex. afbandla Regula de Tri på 100 sidor, än att göra det på 8, och dock så, att man på dessa ö har sagt allt hvad som tarfvades. Hvad här är nämndt i och för Arithmetiken, gäller likaledes, mutatis mutandis, om ElementarAlgebran och Geometrien. I dessa begge lärogreoar hafva på de sednare åren flera läroböcker utkommit, af större och mindre förtjenst. Hr Weidenhielms, hvilken vi i dag anmäla, har utmärkt lyekligt löst problemet, att med en stor klarhet, korthet och bestämdhet i framställningssättet förena egenskapen, att hafva sagt allt hvad egentligen ör en lärjunge behöfver inhemtas på den ståndunkt, han befinner sig. Efter aftandlandet af de ex algebraiska grundräknesätten, framställes Eqvaionsläran för 4:a och 2:a graderna. IEqvationer ned flere obekanta beskrifvas först efter de QvaIratiska. Den, som är van att i dessa ämnen äsa en vidlyftig Algebra, t ex. Delanders, skall örundra sig öfver, huru saken kunnat framställas å kort, som Hr W. gjort det. Också är det sant, tt fall för eqvationer visst gifvas, hvarom vidare aderrättelser hade varit att lemna. Men med sålana subtilare händelser bör Nybegynnaren icke beastas. Vi lyekönska derföre Hr W. att hafva räffat en så god medelväg; och då till lärobokens pre förijenster kommer den yttre, att, till följa f kortheten, kunna säljas för så billigt pris, skall lemrenterläroverket i allmänhet ej dröja att tillsna sig detta arbete, : -— preomelri, i förening med Linearteckning för Folklärareseminaricr och. Folkskolor, af E. M. Lagerhamn, Sthm 4843, 64 sidd. 8:o med 7 Pi. då 24 sk, B:lo br. ex. IK Detta Lilla arbete, författadt med möjligaste orthaet, förtjenar allmänhetens uppmärksamhe! det goda ändamål,,hyarför det är skrifvet, ej ndre än för den redizhet Och bestär . rätt säger förf: det are förÖ PN MT om SÖ mm mm om LA AA