Aftonbladet – 1 november 1843, sida 2

AM DO TR semberg. Med ett ord, man hade allt skäl att vara nöjd med denna musikaliska afton. EEE EN ANN ÄR SÅ GOD SOM EN ANN. Allmänheten har ännu i minnet det tragikomiska upptåg, som Hr erkebiskopen och Upsala Domkapitel, för att underrätta verlden om sin tillvaro och sin samvetsömhet, sistlidet år anställde mot rektor Almqvist och utgången deraf. Men det finnes flere konsistorier än i Upsala, och bvart och ett har sin honnetta ambition. Af dessa veneranda concilia lär Stockholms stads konsistorium icke vilja vara det sämsta, när det gäller alt visa sig på styfvalinan. Sistnämnde konsistorium har nemligen, efter hvad det berättas, i går fattat ett beslut, som till och med går utanpå Upsala Domkapitels. Vid förslags upprättande till en ledig komministratur i Catharina församling, lärer konsistorium från förslaget uteslutit en af de sökande, den genom sina theologiska skrifter bekante mag. Ignell, och det utan nå.ot slags föregående undersökning eiler formalitet, på den grund, att hr Ignell utgifvit en bok, som, enligt sin titel, innefattar en ,granskning af den Evangelisk Lutherska kyrkans lärosatser,, och genom hvilken kritik författaren 2 en del punkter kommit i polemisk ställning till dem i vår kyrka, som anse sig ensame äga att befalla hvad vi tvo skole. Boken är väl helt och hållet vetenskaplig och innehåller intet personligt anfall sami är skrifven i en fullkomligt moderat anda, men blott den omständigheten, att författaren vågat sig in på en undersökning af lärobyggnaden, och satt i fråga att några af lärorna behöfde purifieras, har konsistorium ansett tillräcklig för att låta honom känna tyngden af sitt förmanskap. Man kan vid detta tillfälle icke undgå att erinra sig, hurusom Svenska Biet, ål hvars ansvarige herr erkebiskopen är köttslig morbror, redan för ett år sedan gaf en vink drom, att man borde genom herr Ignells stängande från befordran, stäcka en sådan der närgångenhet på fädernas trosbefäl, och denna förkänning bar således nu börjat bära frukt. Detta fullkomligt katbolska förfarande är förmodligen så, somdet skall vara i vår tid, då man på så många håll finner statskyrkan mer och mer adoptera katolicismens hierarkiska åsigter, och då redan på en del ställen många verkliga lönnkatoliker finnas; en det som verkligen utgör en märkvärdig tillfällighet, är, att det beslut, som dikterst Stockholms konsistorii katholska maktspråk, inträffat på sjelfva årsdagen af den Lutherska reformationens egentligen första offentliga uppträdande, som var den 34 Oktober 1317. Det bör dock tilläggas, att tvenne ledamöter ej lära deltagit i beslutet, nemligen Hr Kyrkoherden Winter, som var sjuk, och Hr Doktor Lilljenwalldb, som skall hafva reserverat sig, på den grund, att då ingenting vore att anmärka hvarken mot Hr Ignelis enskilda vandel eller tjensteutöfining, ansåg Hr Doktorn Konsistorium icke hafva rätt att i en sådan sak, som denna, befatta sig med innehållet af ett tryckt arbete, helst när man icke förut ansett detsammas innehåll behöfva föranleda någon åtgärd på den väg, lagen anvisar. Imedlertid har man här åter nen ståtlig skandal, till hvilken bufvudstadens högärevördige Kyrkoherdar benäget bestå fiolerna. P. S. Vid detta tillfälle torde det vara lämpligt upplysa hvad allmänheten icke förut känner i frågan om ätgärderna i Upsala mot Rektor Almqvist, att Hr Domprosten Thorsander der ej lärer deltagit i pluralitetens beslut. fa Pe. 4 o Nya Kopparberget Okt. 1843, År 4841 företogo sig några fastighetsegare inom Nya Kopparbergs eller Ljusnarsbergs socken (i Orebro län), som nitälskade för allmänt och enskildt bästa, den idn, att få några af de svåraste knösar och backar dels afgräfda, dels förbigångna inom socknen; och att dertill begära understöd af de medel Rikets Hög