Ihvilket man endast med möda kan krypa genor Jen låg gång, fann jag ingenting anmärkningsvärd Den odrägliga hettan, det damm vi uppjagade ur Ider vår krypning, och fackeloset voro härvid när att qvälva oss. Jag måste beklaga att jag ej ha de den lyckan att här sammanträffa med engel ske öfversten Wyse, hvilken användt så mycke möda och kostnad på pyramidernas genomforsk: ning. Ofvanom kungsrummets galleri hade har fåtit i lodrätt rigtning genombryta de stora qvaderstenarne, och kommit till fem små rum, de! ena öfver det andra, men hvilkas enda synbara ändamål hade varit, att spara arbete och material vid byggnaden. Så vidt jag känner, bar man ännu ej i pyramiderna träffat några tillförlitliga anledningar att anse dem för grifter. Stentrågen, som man funnit i somliga, ha visserligen fått namn aflikkistor, men utan att i dem upptäckts ett spår till menniskoben. Belzoni träffade några oxben i stentråget i den pyramid som han öppnade. Formen på tråget i den pyramid, som Minutoli öppnade, motsäger hvarje liknelse till en sarkofag, och bland alla dessa tråg finnes ej ett enda, som ens närmar sig i skapnad till de annars alltid likformigt bildade egyptiska mumiekistorna. Dessa omständigheter gifva redan anledning ait betvifla det vanliga föregifvandet om pyramidernas bestämmelse. I alla fall äro de rum, hvari dessa tråg befinnas, ej att anse för de hufvudsaktiga delarne af pyramiderna. Det sällsamt formade rum i den af Minutoli undersökta pyramid, i hvilket en mängd. trånga, för menniskor säkerligen icke danade gånsar Öppna sig, är sannolikt någonting helt annat in griftrum. Men detta rurss ändamål må vara