Aftonbladet – 31 oktober 1843, sida 3

oss NN nm H OK HH AA hvilket som helst, så återstå, såsom hufvuddela i samtliga pyramiderna och ännu påkallande för. klaring: 4) den ursprungligen utifrån otillgängliga och för menniskor icke gångbara stoll, som lede stupande inåt från hvar pyramids norra vägg; 2) det lodräta schakt, som sänker sig från denna stolls innersta ända ned under pyramidens grund och 53) den så kallade materialvägen, som från Nildalen går dels igenom dels öfver sanden till pyramiden. Denna väg börjar alltid vid gränsen af Nilöfversvämningen. Hade den blott för ändamål, att från Nilen kunna släpa upp byggnadsämnen till pyramiden, så skulle det varit tillräckligt att konstruera den af de stora stenblock, som man lade ofvanpå sanden; ty fastän de finare sandkornen lätt kringföras åf vinden, så är likväl mängden af sandmassan alltför grofkornig och för mycket blandad med småsten, för att af någon storm kunna bringas i rörelse, och de kunde följaktligen lemna ett tillförlitligt underlag åt de block, som bilda banan, äfven om de största tyngder voro ämnade att framskaffas på denna. Men banan ligger icke ofvanpå sandlagret, utan går djupt under det, och hvilar sannolikt på samma klippSrund med detta. Herodot oronämner serskildt vä3en till Cheopspyramiden, såsom ett efter hans åsigt icke ringare verk än sjelfva pyramiden, beskrifver den såsom serdeles sorgfälligt arbetad, och tillägger att blocken voro glättade sarat prydde med bilder i basrelief, att längden var 3 stadier (1,294 alnar), bredden 60 fot och höjden 48 ot der den var störst, d. v. s der sanden är ljupast. (Slutet följer).