Aftonbladet – 26 oktober 1843, sida 3

väcka döda. 1 början logo den lilla stadens invånare, men den bestämdhet, med hvilken de båda främlingarne talade om sin konst, gjorde dem snart betänkliga; och då undergörarne förklarade sig beredde, att på den och den dagen, om tre veckor kalla till lifs hvilken död mean för dem ville anvisa, samt desslikes, till yttermera visso, sjelfve föreslogo, att man under dessa trenne veckor skulle hålla vakt om dem, på det de ej måtte kunna undkomma — då råkade samhället i en märkbar oro. Ju närmare det led mot den bestämda dagen, desto större blef antalet af lätttrogne, tills slutligen de förnuftige ingenstädes vunno vidare gehör. Dagen före det stora experimentet på kyrkogården erböllo de båda främlingarne till och med ett bref från en ansedd man i staden, af följande lydelse: Jag tillstår, att jag icke kan sofva. Jag hade en fru, som på intet vis var någon engel: för någon tid sedan har jag, Gud ske tack och lof! låtit begrafva henne, men nu fruktar jag, att herrarne vid försöket på kyrkogården åter göra lefvande just min hustru. Förskonom oss för Guds skull från utöfvande af en så farlig konst, och tillåten mig, att jag härmed erbjuder herrarne femtio Louisdorer för det J afstån fiän företaget. Detta bref efterföljdes af en betydlig mängd af ungefär samma innehåll. En systerson, som ärft en rik onkel, besvor under tårar kunstnärerne, att låta den gamle sofva i fred, och erbjöd dem en icke obetydlig summa, i händelse de uppfyllde hans begäran; många otröstliga enkor inställde sig personligen för att bedja, det deras männer, som de ännu begreto, icke måtte komma till lifs igen, och många gäldenärer fruktade det hotande återseendet af deras bhänsofne kreditorer. I största ångest gingo stadens läkare, för att möjligen få se dem uppstå, som de bjelpt ned i jorden. Borgmästaren, som ej ansåg sig mäktig att kunna upprätthålla lugnet i staden, ifall de döda verkligen blefvo uppväckta, hvarigenom äfven en plötslig omstörtning af alla nu rådande förhållanden skulle uppstå, aflät ändligen en halfofficiel skrifvelse till de båda unge underkarlarne, hvaruti ban anmodade dem, att ej göra något bruk af deras konst i den honom anförtrodda staden, utan afresa så fort som möjligt, då han ville ur stadskassan till dem utbetala en stor summa penningar och dessutom lemna dem ett betyg, all de verkligen förmådde uppväcka döda. De begge magnetisörerne biföllo af menniskokärlek, togo penningarne och beviset samt afreste. AERSATA FRE BON METTE SITES ALERS KAT 2 TASTE SINAN ESR