ingar, de der med grundlagen stå på något sätt i strid. Då bemälde Hr Grefve ej mer än andrå, som, med aflöning eller arfvode, äro författningsenligt använda på andra platser än dem, för hvilka de, enligt ullmakten, njuta lön, lärer kunna, emot grundlagen, frånkännas sin på stat ägande inspektörslön, yrkar jag, att denna punkt måtte ur revisionsberättelsen utgå, — Hr Biskop Agardh ansåg förhållandet böra framställas mera generelt och utan att namngifva nåson serskild person. j Uppå fråga, hvarföre icke afdelningen jemväl omförmält det i afseende på Hans Excellens Hr Grefve Björnstjerna förekommande, med detta likartade förhållande, nemligen att Hans Excellens uppbar, jemte ministerinkomsterna, chefslön vid f.d. Adelsfane-regementet, förklarade Hr Friherren och Ordföranden, att sådant syntes i Landsböckerna samt att afdelninpen, vid relation angående dem, icke förbigått berörde omständighet ). Hr Prosten Sandberg med flere yrkade qvarstående af denna punkt, och Hr Berg, som erinrade att den blott vore en i lindriga ordalag framställd anmälan, tillade följande: Då ministeraflöningarne synas vara rundeligen tilltagna, och Hr Grefve Löwenhjelm, efter hvad man vet, längre tider vistas hemma, derigenom betydliga besparingar i lefnadskostnaden för honom uppstå, synes mig billigt, att de ordinarie lönerna besparas, och således åtminstone någon lättnad beredas de ändock nog hårdt betungade skattdragande. Efter af Hr Friherren och Ordföranden framställd proposition blef Afdelningens förslag till berättelse i denna del godkändt. Tolfte punkten, angående utgifter för en kungsvakt i Götheborg, ansågs af en del Herrar ledamöter böra utgå, i anseende till summans obetydlighet, och Hr af Zellen yttrade: Då i alla civiliserade länder ett antaget bruk bjuder att gifva bedersvakt åt kungliga personer eller deras vederlikar, vid besök i större städer, serdeles när dessa tillika äro garnisonsorter; och då upplyst är, att det i Götheborg förlagda artillerimanskapet, som ej begagnar infanterigevär, af denna orsak icke är, efter militärisk ordning, till sådan vaktgöring rätt lämpligt: att den för aktiv tjenst inom Götheborg befintliga styrka af Götha artilleriregemente, såsom fullt upptagen af den vanliga vaktbållningen m. m., var för ifrågaställda ändamål otillräcklig, samt att således, derest kommendering af indelda armåen icke ägt rum, artilleriets permitterade manskap måst inkallas, att besörja kungsvakten; — finner jag, för min del, den i förslaget till rovisionsberättelse härom influtna anmärkningen desto hellre böra utgä, som, i händelse den har afseende på beslutet, att till Götheborg inkommendera manskap af Elsborgs regemente, anmärkningen icke står tillsammans med 44 i Regeringsformen, och, så framt åter endast det icke serdeles betydliga kostnadsbeloppet åsyftas, någon synnerlig besparing deri sannolikt icke kunnat vinnas, om artilleriets permitterade manskap blifvit beordradt, att vakthällningen förrätta. Hr Berg erinrade, att det icke vore för summans utan för principens skull, han önskade punktens gvarstående, och Hr Prosten Sandberg ville hafva antecknadt, det han röstade bifall till anmärkningen, emedan Hr Prosten ansåg sparsamhet vid alla tillfällen, der det kan ske, böra iakttagas med statens medel. Hr Norin förenade sig med Prosten Sandberg. Votering äskades, huruvida anmärkningen borde qvarstå, eller ej, i anledning hvaraf Hr Friherren och Ordföranden uppläste följande proposition: Den, som anser ifrågavarande punkt böra oförändrad bibehållas, röste Ja. Det det ej vill, Nej. Vinner Nej, utgår densamma. , Ja röstades af Bondeståndets ledamöter, Hrr Frtstedt, Norin, Krakau, Valley och Berg samt Prosten Sandberg. Nej af Hrr Malmborg, Prosten Klintberg, Doktor Norrman, Prosten Berlin, Biskop Agardh, samt ledamöterne af Ridderskapet och Adeln, eller 42 Ja och 44 Nej, kbvadan punkten borde qvarstå. Hrr Stjerngranat och von Celsing reserverade sig emot beslutet och instämde i Hr af Zellens yttrande. Vid justeringen af beslutet rörande anmärkning vid utgiften för en kungsvakt i Götheborg, begärde Pro