Till följd bäraf förklaras hädanefter såsom gudsförsmädare och sakre till helgedomsbrott: 4) Alia tillverkare af lampor, ljuskronor och hornlyktor; 2) alla försäljare af facklor, ljus och dankar; 5) alla papperslykimakare, och 4) i allmänhet alla de, som tända ljus sedan min broder solen och jag gått till hviia, och innan vi åter visåt våra lycksaliggörande anleten för jordens folk. Samma dag, då detta vårt höga beslut blifvit kungjordt, komma fördenskull alla lampor, lyktor och ljuskronor i vårt himmelska rike att prättvi lisen förstöras. i Ålla våra trogna undersåtare åligger, att sjelfva ptillintetgöra dessa brottets redskap, ehvar de anträffas, och må ingen, vid dösstraff till görande, understå sig att i nåzot mörker hädanefter tända ljus.n — pDetta är ea sannt kejserlig befallning. Rätten er derefter!Den dag, då detta påbud vardt kungjordt, förspordes ieke menniskornas vanliga glada sorl i den stora staden Peking, och hela det vidsträckta riket genliöd ionan kort af suckar och klagan. De som lagen hade förklarat brottsliga, blefvo genast gripne och afrättade. Följande natt var landet insvept i elt dystert mörker, som ingen ledande gnista genomskimrade. Invånarne trefvade sig ängsligt omkring i sina hus, som om de redan befunnit sig instängda i griften; och huru mångå tillbragte ej denna mörka natt under tårar och förtviflan! Men den höge herrskaren, han sof lugåt, för första gången efter sin sinnessjukdom Hvad en god nattsömn är god!, täcktes den