Aftonbladet – 25 oktober 1843, sida 1

Konduriotis i spetsen, begat sig till H. Maj:t, för att utverka undertecknandet af ordonnanserne. Utanför tilltogo ropen. -H. M. visade stor fasthet; likaså Drottningen. Prinsessan al Oldenburg var likväl djupt upprörd. Slutligen begåfvo sig de främmande ministrarne ännu en gång till slottet och nu blefvo de insläppta. H. M. yttrade med mycken värdighet till de trenne skyddsmakternas ministrar: delta är edert verk, mine herrar; jag har offrat min ungdöm och min helsa, men min ära bringar jag icke till offer,. Dessa ord gjorde djupt intryck. Konungen hade ännu icke undertecknat de honom: förelagda ordonnanserne — att inom trettio dagar inkalla en nationalförsamling, att upphöja den 43 September till en högtidsdag för Grekland, att förklara Makrijannis och Kalergis sitt välbehag, samt att ur statens tjenst afskeda alla främlingar, med undantag af de gamle filhellenerne — då Kalergis Iät säga, att han ännu lemnade 1, timmas anstånd, men sedan den var förbi, skulle han med våld låta öppna slottsportarne. II. M. gjorde ännu motstånd, men öfvertalad af de främmande ministrarne att vika för våldet, underskref han slutgen, för att förekomma blodsutgjutelse; ty i fall slottet blifvit stormadt, hade äfven alla utlänningar blifvit nedhuggne. Ki. var redan 4 på e m. då trupperne återvände till staden, och gåfvo en anblick, vid hvilken man förut icke varit van. Folket skingrade sig. Den vakt, som stått i slottet; hade förblifvit trogen; gensdarmeriet gjorde sin pligt, derföre togs vaktgöringen från detsamma och öfverlemnades åt öfverste Makrijannis och hans palikarer. Anda intill närvarande stund hafva ordningen och lugnet istaden blifvit väl upprätthållna. Endast finanskommissarien och tvenne andra personer blefvo anallna af fölket, den förstnämnde af dem han låtit insätta på gäldstugan, emedan Kalergis genast lät öppna detta fängelse. Makrijannis ville låta göra på samma sätt med det fängelse, der brottslingar Böllos förvarade, men detta afstyrdes.n Det andra brefvet är äfven skrifvet från Athen, men några dagar sednare, d. 23, och står att läsa i sjellva preussiska f. d. statstidningen, nu mera Ållgemcine Preussische Zeitung, Det är af följande lydelse: Själen i alla intrigerna före och under insurrektionen var kommendanten Kalergi, som också ännu i denna stund, vida mer än Metaxas, är dagens egentlige hjelte. Förutan hans verksamhet skulle statsrådet svårligen d. 44 Sept. före midnatten sammanträdt, för att gifva en anstrykning af laglighet åt hvad som var i verket. Alla utlänningar hafva sluppit med den första förskräckelsen. Vi blandade oss i trängseln utanför slotset, utan att någon antastade oss, och förnummo ingenting annat än hurrarop, sedan ropet på en konstitution nått sitt syftemål. Hela dagen såg man folk på gatorna, men utan att någon excess föröfvades. En ung grek, som tillät sig oskickligheter, blef genast näpst af folket. Om aftonen var staden illuminerad. Anda till långt inpå natten såg man folkströmmar på gatorna, men allt förblef lugnt. Den 46 promenerade konungen, med drottningen och prinsessan af Oldenburg, som snart lemnar oss, omkring på stadens gator; och helsades öfverallt med jubel. Flickor räckte dem blommor, och mödrar höllo sina barn emot de höga damerna. Många Tyskar, af hvilka de fleste dock icke ämnat stanna qvar här längre än öfver vintern, lagade sig genast till hemresa, och ångbåtarne komma att få öfverflöd på passagerare, sedan ett kungligt edikt utkommit, som afskedar alla utlänningar från statens tjenst. I början fruktade man, alt landtfolket skulle i mängd strömma in till hufvudstaden, och man skyndade derföre; så mycket som möjligt, att öfverallt sprida underrättelsen om hvad som skett, och att man vunnit hvad som åsyftats. Likväl ökes garnisonen, ja, man säger fördubblas, för att vara beredd på möjliga händelser, och många af stadens invånare hafva erbjudit sig att patrullera om nälterna. Man gläder sig åt framtiden och den lifliga rörelse, den skall medföra. Man förutser, att då natioatförsnnlingen sammanträder (denär: kallad till . 15 November) en mängd folk från alla trakter at landet skall strömma hit, Och äfvenledes kan man antaga, att mer än elt krigsskepp kommer