Aftonbladet – 23 oktober 1843, sida 2

(Insändt.) NÅGRA ORD OM SVERGES SJÖFART OCE HANDEL. I Sverge hafva sjöfart och handel just ej vari ansedde såsom egentliga hufvudnäringar, ensam mäktige att grundlägga och betrygga ett stigand välstånd eller att upprätthålla värdet af landet mynt. De hafva väl varit tolererade, men ej upp burne. Intet mäktigt intresse har hunnit här likasom i England, Holland, Förenta Staterna oci på sednare tid äfven i Preussen, bilda sig til främjande och utvidgande af handeln och sjöfar ten, emedan blott en ringa del af nationen hit tills egnat sig åt dessa industrigrenar. Det ligger naturligtvis i en köpmans intress att snarare motverka än befordra spridandet:a kunskap om den branche at handel, deri han en sam eller jemte några få är initierad. Han fäste ofta det vilkor vid ett lemnadt uppdrag, att ena handa uppdrag icke må få utföras för någon an nans räkning. Skeppsägare, som blott rådfrågar sitt redare intresse, förklarar säkert, på tillfrågan, att han delsflottan icke allenast är stor nog, men äfvej att den är mycket för stor. Han skulle önsk uppriktigt, att den måtte förminskas, undanta gande likväl sina egna fartyg från reduktionen. Denna omtanka för egen fördel förklarar de ofta besynnerliga innehållet af de från handels societeter ingångna officiella utlåtanden i ämnen som röra handel och sjöfart. Köpmannens största fördel ligger deri, att f vara ensam om hvad han sig företager. a a Ek sn nn RR RR a RR LA