Aftonbladet – 21 oktober 1843, sida 1

LITTERATUR. Om Sludent-examen samt Elementar-läroverkens 4 bris:er, med anledning af Rektor P. G. Boivies Betänkande till 4843 års Skol-Revision om Student-examen. Några Betraktelser of J. A. Hazelius. — Stockholm, 41843. 938 sidd. 8:0. K. 32 sk. Bko h. 374 (Forts. från Tborsdagsbl.) Rektor Boivies tredje anmärkning mot Studentexamen består i beklagandet, alt denna examen skall sätta de lägre läroverkens lärare uti ett spändt förhållande till universitetet, och bindra dem ifrån att med frihet och drift sköta sitt kall, enär deras afgångsbetyg (från gymnasierns) icke hafva fullt vitsord, och de få lida den förödmjukelsen, att se sina videtur underkände vid akademien af examinatorer, som kunna vara jemnårige, till och med yngre(l), än de sjelfve. Detta Hr Boivies skäl kan man svårligen läsa, utan att räkna det till Curiosa. Det är ju dagsklort, att den öfverklagade förödmjukelsen, med beia sitt tillbehör, icke skulle ega rum, derest unsdomen på gymmasierna finge en så god underbyggnad, att den vid inträdes-examen till universitetet kunde hållas för antaglig? Att detta för ett elementarläroverk — med vilkor att vara räll Organiseradt — ingalunda hörer till omöjligheterna, bevisas allrabäst genom den fleråriga erferenbet, Nya Elementarskolan i Stockholm lemnat, då derifrån ingen enda utexaminerad, till akademien afsänd lärjunge blifvit i studentexamen underkänd, utan, fastän G adprobatur (hvilka för ynglingar, komne från gymnasierne, utgöra en så öfversträng fordran) innefatta det nödiga requisitum för att blifva ordentlig student, största antalet af Nya Elementarskolans studentblefne lärjungar nått ifrån 42 till och med 24 adprobatur (d. v. s. 3Y, sånger reqvisitum). Tydligen kan då icke Studentexamen, såsom sådan, vara den sannskyldiza grunden för Gymnasiilärarnes förödmjukelse,, utan förskrifver sig denna, om den finnes (hvarpå vi väl böra tro Hr B:s ord), ifrån tillståndet inom sjelfva gymnasierna, hvilket gör det för dervarande tjenstemän omöjligt, all kuuna tillräckligt lära sina gossar hvad som vederbör. Hr Hazelios öfvergår nu till kritiken af de anmärkningar, hvilka icke röra Studentexamen i och för sig sjelf, utan blott angå tillfälliga, lätt afhulpna brister vid dess utöfning. Vi skola i korthet omnämna dem, emedan de väl förtjenaagtt läsas. Hr Boivie hade såsom fel anmärkt: 4:o alt, ala läroämnen uti studentexamen hafva samma värde, utan afseende på deras större eller mindre betydenhet, såsom bildningsmedel, eler den tid, som till deras lärande åtgår. Hr H. vidgår anmärkningens riktighet, men anser saken lätt rättad derigenom, att hvarje ämne erhölle en viss värdesiffra, uttryckande dess förhållande af vigt och betydenhet, jemnfördt med andra ämnen; hvarvid han sjelf exempelvis föreslår för Naturalhistorien 4, Teologien 2, Filosofien 3, Historien och Geografien 4, Grekiskan ö, Lefvande språken 6, Latinet 7, Mathematiken 8, 0. s. v.; hvilka värdesiffror skulle multipliceras med 4, 2 eller 3, uttryckande betygen godkänd, med beröm godkänd, eller berömlig Alla de på sådant sätt uppkommande produkterna borde sammanlöggas, och ett visst minimum i slutsumman erfordras, för att examinaten skulle kunna hållas för gild. Detta förslag har verkligen något stöd i sjelfva Prokanslerens skrifvelse, den 49 Jan. 4840, till H. K. H. Kanslern, hvaruti anföres angelägenheten af en rangordning emellan läroämnena. — Vidare bade Hr B. anmärkt: 2:o, att elementarläroverken icke känna ens den vid universiteten antagna måltstocken för de betyg, som der medlelas, omp, utbrister Hr B., någon måttstock EERO rt NO TN OA FETA NA RE Rs