ETOCKHOLE den 19 Okt. De på förmiddagen anktomne utländska poster medförde tidningar från Paris af d. 9, från London af d. 40, samt från Hamburg af d. 43 dennes. SPANIEN. Valen i landsorterna hafva visat sig äfven slå ut till det par!iamentariska partiets fördel. Sevilla, Ferrol, Aliesnte äro nästan de ende, som utom de förut nämnde orterna slutit sig till oppositionen. I Saragossa stodo sakerna i samma skick, som med sista post berättats. I Barcellona hade insurcenterna d. 235 gjort betydliga befästningsarbeten, och beskjutning å dem hade egt rum de följande dagarne ifrån Montjuie. Imedlertid besvarade insurgenterne icke eiden. De blefvo af delta för! farande så förbittrade, att de högtidligen inför Aleaden, på dennes uppmaning, svuro att icke underhandla, utan strida på lif och död. Oaktadt denna öfverenskommelse påstås det i sista telegrafunderrättelsen till Perpignan, att juntans ledamöter flyktat. Nöden istaden är stor, emedan tillförseln är hämmad. Prim skall hafva låtit skjuta guvernören af Mataro, Narbello. Amettler är i Gerona och organiserar sin styrka. I Madrid har rezeringen kommit en ny komplott på spåren. Man känner ej ännu närmare detaljerna, men många arresteringar hade egt rum. FRANKRIKE. Marskalk Soults afcång anses nu alldeles afejord. Hr Guizot bar redan öfvertagit de egentliga funktionerna som konseljpresident, intill dess närmare kammarens sammanträde en efterträdare utnämnes. Rykten kringlöpa, att sammanträdet skulle blifva tidigare än vanligt; men dessa äro så vanliga, att ingen tror derpå. Det har väckt en nästan så att säga förskräckelse, att ministeren synes sinnad upptaga det lån, som Kamrarna så oförsigtigt gafvo den rättighet att negociera; det är nemligen på icke mindre summa än 430 millioner francs. Statsinkomsterna hafva visat sig vara i stigande, och det ak tadt skulle utgifterna ej kunna bestridas? Sålant synes otänkbart, och så enorma summor unna ej behöfvas till annat än högst ovanliga änlamål. Grefve St.Aulaire har haft täta samtal med conungen och afreser nu till London. Kabinettet skall hafva fått några högst vigtiga underrättelser, vilka man håller mycket hemliga; och i väl imderrättade kretsar omtalas en allians emellan )sterrike, England och Frankrike emot Ryska kainettets och dess intimare förvandters politik. )et säges att fråga är om att upplösa de komagnier af nationalzardet, af hvilka medlemmar eltagit i petitionerna emot pariser-befästningarna,