Aftonbladet – 18 oktober 1843, sida 2

Ack, jag vet det, iag vet det alltför väl, alt det hade varit långt mera rörande och i sin ordning, om jag låtit herr S., efter berörde brefs emottagande och genomläsning, och då ban fick se en son, den han kanbända aldrig förmodat att träffa i denna verlden, utbreda sina armar till en lång och innerlig omfamning, om jag derefter låtit honom erkänna Felix för son, låtit honom draga försorg om hans uppfostran till en nyttig medlem i samhället, låtit honom visa det ömmaste deltagande för allt ynglingens görande och låtande, låtit honom sörja för hans framtid och utnämna honom till sin arfvinge, 0. s. v.; allt detta, säger iag, hade varit lårgt mera vackert och rörande, än att jag lät herr auditören affärda sin son på sält som skett, men hvad som är skrifvet, är skrifvet, och jag måste nu fortfara i den riktning jag börjat, och får trösta mig dermed, att om teckningen icke är så skön, så är den åtminstone sann Alltså! son . Efter tvenne dagars förlopp inställde sig Felix ter hos auditören. — Är du nu bär igen? — Herr auditören sade, att jag skulle komma gen om ett par dagar. . — Nå, hvad kan du för godt? — Min mor har låtit mig gå i skola, der har ag lärt att läsa, och litet skrifva, och litet räkna. — Ja, det der är allt bra, men hvad skall jag väl kunna göra med dig? Mig kan du inte vara ill någon nytta. Det är således bäst alt du ger lig i någon lära. — Ja, det är visst bäst — Gå då, och hör dig om efter någonting. Se fter i Dagbladet. Adjö nu! — Ja-a, joha. — Felix stod ännu qvar. — Nå, men hvarföre går du inte?... Gå, gå lu ser ju, jag har nu inte tid att tala med dig vidare. Se sål... — Men, ... herr auditör! ... Min mor sväler, .. Och fryser, stammade Felix --Vi ha nte så mycket som ...-. — Ahl der... der har du pengar. Far väll... . orscc der har 4 (Forts. följer.) r