Aftonbladet – 18 oktober 1843, sida 1

sett Husberg innehalva Here skuldsedliar, utnandigade af Crona på olika summor och serskilde betalningstider, hvilka alla skuldebref utgörande tillsammans 5,000 Rår, Husberg uppgaf Crona till bonom för kartor utifvit. ; Ytterligare har Lindergren omnämnt, att Husherg för honom omtalat, det har Husberg, under sitt vistande i Stockholm, derstädes afsatt kartor till det belopp han på Gränsbolms egendom till sälja:en, baronen Posse betalt, äfvensom att han vid hemresan derifrån tog vägen åt Götheborg, der han till notarien Björk försålde kartor för 3,000 Rdr Bko. Under den tid auditören Engdahl biträdde mig uti tingsarbetet, samt derunder hade karteringen om hand, bemärkte jag hos honom cj det ringaste misstänkt, förrän under Kinnevalds härads sistlidet hösteting, då Engdahl, vid det en kartreqvisition af hozom skulle verkställas, yttrade, det han ej behöfde taga biläggningskartor från ränteriet, emedan han från annat håll kunde sig med sådane förse. Härpå svarade jag endast att dylika kartor böra från ränteriet reqvireras, hvilken tillsägelse han äfven efterkom. Nägre dagar derefter innan rågra handlingar till det tinget karterades, tillsade jag Engdshl, att, som jag egåe misstankar derom, att falska voro i omlopp, skulle endast sådana kartor användas, som erhållas från ränteriet, hvarpå Engdahl utan ringaste motsägelse ingick och att andra kartor under min tjenstetid i domsagan der användts, har jag ej afvetat förrän Engdahl sådant för rätten uppgifvit. . Detta utgör all den kännedom jag, ländande till upplysning i målet, eger, och tror jag det lätteligen kan inses, det jag ej kurnat meddela något häraf, förrän jag blifvit löst från det tysthetslöfte, som jag åt Lindergren lemnat. Wexiö den 23 Maj 1845. Aug. Bergström.n Vice häradshöfdingen Bergström fick härefter afträda. (Forts. följer.) LITTERATUR lOom Sludent-examen samt Elementar-läroverkens brister, med anledning af Rektor P. G. Boivies Betänkande lill 1843 års Skol-Revision om Student-examen. Några Betraktelser af J. A. Hazelius. — Stockholm, 1845. 98 sidd. 8:0. K. 32 sk. Bko h. Tvenne stora orsaker göra, att vi anse oss böra fästa allmänhetens uppmärksamhet vid denna till vidden lilla, men till innehållet, väl icke alldeles nya, men ganska rikhaltiga skrift. Det första skälet är nödvändigheten, att icke lemna alldeles obemärkt det förslag till Studentexamens upphäfvande vid Universiteterna, som från det äldre skolsystemets förfäktare utgålt, uppenbart såsom ett hopp, att, genom de i allmänna tänkesättet alltmera fallande Gymnasiernas undandragande ifrån all. verklig kontroll, gifva åt dessa inrättningar en räddningsplanka, icke af det slag, som skulle grundligt. förbättra dem, hvilket vore ganska lofligt och önskligt, utan af det, som skulle försäkra dem om en fortfarande tillvaro, ehuru i hufvudsakligen samma skick, och troligen i ett år ifrån år allt sämre. Detta förslag har uttalat sig genom Er rektor Boivie i Upsala, hvilken till innevarande års i Stockholm församlade Skolrevision ingifvit ett betänkande i ämnet. Det är detta, som Hr Hazelii skrift till alla delar upptager, skörskådar och vederlägger med anförande af grunder, hvilka det tillkommer hvarje nitisk vän af det uppväxande slästet alt samvetsgrant prölva. — Vårt andra skäl är, att den Hoazeliska afhandlingen genom sin egenskap alt vidröra nästan alla till skolreformen hörande frågor, sätter oss i tillfälle, att med den, såsom utgångspunkt, företaga några egna betraktelser öfver denställning undervisningsverket numera hos oss vunnit, ej mindre än öfver den betydelse en församling, sådan som Skolrevisionen, hos oss kan eza, och hvilka förhoppningar man derpå må bhbafva tillåtelse att bygga. Hr Boivie har sjelf i sin skrift medgifvit tillvaron af flera betänkliga förhållanden vid nuvarande skolor och gymnasier; men hvilka förhållanden han — i sanning märkvärdigt — tillskrifver den nya, skärpta Studentexatnaen, likasom icke de äldre ; läroverkens dåliga skick och behof af förbältring. vore.en långt före denna Studentexamens införande (år 48534) känd och i offentliga handlingar af sjelfva auktoriteterna vitsordad sak. Hufvudsumman af Hr B:s önskningar består uti, att Studentexamen vid Universitetet alldeles måtte upphöra för. .sådane ynglingar, som komma ifrån Gymnasierna, hvilka sednare läroverks meddelade afgångsbeltyg i stället skulle gälla oförändrade och gifva rättighet till inträde vid akademien. Kontrollen öfver gymnasierna blefve således inskränkt till Eforatet, eller den uppsigt stiftets biskop öfver dem hölle, och vid: hvilken uppsigt man hade att. trygga sig med blindt förtroende. Hr Hazelius anmärker först, och såsom 0ss syres. med stort skäl, att Hr Boivie, : vid framstälandet af Studentexamens olägenheter, sammanlandat sådana gravamina, som han förmenat vara skiljaktiga följder af denna examens förläggande vid Universitetet; med andra, tillfälliga, blott bärörande åf brister i de nuvarande föreskrifterna ör densamma. Att Hr Boivies afbandling derienom måste visa sig mera chaotisk, än klar och rundlig, kan svårligen bestridas; sammanblandingen, gjord af en så erfarensöch kunnig man, orde till-och med förefalla en och annan läsare isidiös, likasom med flit tillkommen, för att öfer den nuvarande studentexamen breda så måna skuggor, äfven oOförtjenta, som möjligt. Det vå gerna vara, att afsigten icke är sådan; men srlåtligt blir dock, om det så visar sig för mången Rektor Boivies första ånmärkning emot Stuentexamen är: att ynglingar genom den förle3 till afgång i olid från elementarläroverken; ra fallöndad läraktira I ändamål att urdandraga