Aftonbladet – 17 oktober 1843, sida 2

rikanska revolutionen frambragte Washington och en följd af stora män, och franska revolutionen framaistrade litterära, militära och vetenskapliga män, utöfver hvad verlden någonsin förut bevittnat. Spanien frambringade ingen, förrän Espartero uppstod. Han pånyttfödde nationens karakter och frälste hennes oberoende. Det är besynnerligt nog att se, huru den engelska tidningspressen bedömer en stor man och hans bedrifter. The Times, alltid lågsinnad, skäller på honom såsom en genom lyckan befordrad soldat. Detta erinrar oss om franska teaterpublikens enthusiasm, en gång när kejsar Napoleon var närvarande, och man repeterade Corneilles vackra verser: Le premier qui fut roi, Fut un soldat heureux.y Skulle en man väl kunna hedras af ett sådant intyg under en revolution, som erbjuder ett så vackert fält för militärisk skicklighet och der individen kan begagna sin upphöjelse till fördel för allmänna friheten, utan att våldföra lagarna eller söka sina personliga intressen. The Times antyder äfven, att han utgått ur lederna. Detta bör åtminstone rekommendera honom i engelska folkets ögon, som skryter öfver att genom dess ärorika konstitution de högsta äreställen äro tillgängliga för alla, som kunna genom förtjenst stiga upp till dem, utan afseende på börd. Det synes vara bra oengelskt då the Times, sålunda söker att nedsätta Espartero, för det han icke lyckats, utan fått hela sin nation emot sig, då han skulle söka att verkliggöra revolutionens principer. Månne någon blir regent ifrån simpel soldat utan ovanliga egenskaper (i godt eller ondt)? Hade väl Spaniens revolution ännu brunnit ut, då Espartero kom till makten? Hvad hans fördrifning ur landet angår, så vet enhvar att det skedde genom främmande guld. Spaniorerne skola återkalla honom, och vi betvifla ej, att han en gång skall blifva den inflytelserikaste der. Den nuvarande ministeren har nyligen utfärdat manifestet om sina principer, och det är så obestämdt, så vacklande, så okunnigt som någonsin våra egna ministrars throntal. Har den spanska ministeren icke sjelf erkänt, att hon afskedat hufvudstadens egen magistrat och utnämnt en annan, utan föregående val af folket? Medgifver hon icke sjelf, att insurrektionen blifvit föranledd deraf, att hon icke vill sammankalla Cortes? Och hafva icke ministrarne uppskjutit hela två måna derna med Cortesförsamlingens sammankomst, oaktadt all den inflytelse de utöfva på denna? Haricke premierministern sjelf föreslagit att förklara drottninger myndig, hvilket ännu är rakt stridende mot grundlagen? Alla dessa den spanska Tory-regeringens åtgärder, äro de icke lagbrott, och kan den väl säga sig bibehålla makten endast för attfullborda lagarna? För tjugu år sedan kunde ingen qvinna sitta på spanska thronen, och nu skulle en sådan styra der, redan vid 13 års ålder. Hvilken kan undra på, att ett folk icke är dermed belåtet? DANMARK. Hofoch stadsrätten har fällt tidningen Faedrelandets redaktör, J, A. Hansen, till 50 Rbd. böter, rättegångsomkostnadernas ersättning och ett års censur, för det han i sin tidning yttrat, att Köpenhamns statshauptmands, öfverste Conradts, förf.rande varit framkalladt af obetänkt ilver att göra sina officerare till viljes,, och att han, då han anställde denna rättegång, begått en fadaise.n Den bekante författaren Overskou har skrifvit en 3 akts opera: Stormningen af Köpenhamn hvartill Rung kompoanerar musiken och redan gjor! 3 akter färdiga; men som hjelten i stycket är Carl X Gustaf, så har teaterdirektionen förkastat texten på grund af dess skandinaviska innehåll Kjöbenhavnsposten råder i anledning deraf författaren, att inlemna sitt stycke till det stockholmske theater. Bönderne i Bovense på Fyen tillställde den 2 sistl. Sept. en fest för tvenne frisinnade deputerade vid den sednaste ständerförsamlingen, kansli rådet Haastrup och kammarrådet Drewsen, hvarvid en bonde i ett kort tal frambar allmogen: tacksägelse, för det de deputerade städse uppfylli sitt kall och med förstånd stridt för den goda sa ken och den naturliga rätten. I staden Odense skall en jernbro, som blir der första i Danmark, uppföras öfver åen vid Mölle broport. STOCKHOLM den 17 Okt. — Kronprinsen återkom i Lördags från Tullso or oo fManstarna fFarl ARh Garoctaf