Aftonbladet – 11 oktober 1843, sida 2

hälften, minskar den 1823 ytterligare till 8,860,584 och förhöjer den sedermera år 1834 till 40,955,070, men minskar den år 4844 åter till 40,742,880. Detta kallas verkligen att skrifva fria fantasiern, mot hvilka Hr Almqvists och alla andra författares blott äro en barnlek. Den som kan vilja säga svenska folket, att det år 1840 betalte 47 millioner i utskylder, att det år 1813 såg dessa utskylder minskade till hälften, för det den utländska skulden då betaltes, (sid. 472), och att en nedsättning i statsutgifterna egt rum år 41825 mot 4818 och år 41844 mot 1834, ehuru alla andra menniskor veta och tro, att de båda dessa åren ökats — en sådan författare har derigenom i sanning tagit patent på, att säga allt hvad han behagar. Det gör honom likaledes ingenting att, några rader sednare, på samma sida, säga, att vår budgett från 4845 till år 1834 ökats, emedan tillgångarna ökats,, och vi känna lika litet något skäl, hvarföre han icke skulle kunna påstå i detta ämne och i alla andra hvad som heldst, och motsäga sig sjelf på samma sida och samma rad, lika litet som vi veta något motiv för en annan, att söka hejda honom i farten. Sid. 4735 uppräknar förf. lik så många andra, huru mycket fremmande nationer betala i utskylder, såsom att en Engelsman betalar 44 Rdr, en Nederländare 46, en Svensk 5 64, en Norrman 4 54, och ropar slutligen: häraf synes att Sveroe och Norge af alla nalioner erlägga de minsta utskylder,. Men om nu den obehagliga efterräkningen skulle kunna göras, att Svensken är en af de hårdäst beskattade i Europa? Omöjligt! ropar Återblickaren. Ja, men om det händelsevis så vore? Godsägaren, t. ex. som erlägger 3,000 Rdr i skatt, betalar ju ofantligt mer än bonden på ett åttondedels hemman, som endast erlägger 350? Men om nu godsegaren har 30,000 Rdr iinkomst så ger han blott 6 procent deraf, och om bonden icke har 400, så ger han 42 Y, procent, således proportionsvis dubbelt så mycket som godsezaren. Hvad! om nu samma förhållande och till och med ett ännu värre kan bevisas ega rum i anseende till Sverige och andra länder? ÅAterblickaren förnekar det troligen. Nå väl, då måste vi gripa till ett vapen, som han ej skall kunna motstå, emedan han på förhand erkännt dess oöfvervinnerlighet, neml. hr Forsells statistik. I der heter det, 3 uppl. sid. 276, att Englands utskylder utgöra en femtiosjettedel af dess grundkapita och tiondedelen af dess årsproduktion, i Frankri ke en tjugusjundedel af det förra och en sjettedel af den sednare, men i Sverige en nittondede af grundkapitalet och fem tjuguendelar af årsproduktionen. Således betalar Svensken femtio proc mer än Fransosem och hundra proc. mer än Engelsmannen! Man ser häraf, att Aterblickaren lä ser och begagnar hr Forsell och alla andra författare äfvensom fakta och förhållanden på samm: sätt, som en annan bekant uttolkare säges ha för klarat bibeln. Att han för öfrigt icke sett hvac han ej velat se, bör med skäl förlåtas honom, d: man finner, att ban stundom råkar se skeft vic frågan om förhållanden, der han visst icke vil begå misstag, aldraminst då misstaget kunde var: af stötande beskaffenhet för höga personer, såsom då han (sid. 249) förlägger H. EK. H. Kronprin sessans kyrktagning till den 23 Juni 1823, någon ting i sanning icke rätt höfligt mot en ung fru hvars bröllop firades den 49 i samma månad Vi äro imedlertid öfvertygade, att denna otillbör lighet icke skall lända honom till men på högre ort Återblickaren försäkrar (sid. 203), att en sådal utgilning, (som den af Bidragen), nicke kunnat sk i Frankrike, eller ens i det fria England. Här har han också rätt, ehuru icke i den mening haj åsyftar. I intetdera landet har en sådan bok be höft utgifvas, emedan intetderas regering skrutit a att hon upplyftat, snart sagdt, skapat landet, oci en sammanställning af dessa staters hela inre oc yttre ställning, nu och för 30 år sedan, ger et helt annat resultat än det, hyrrtill en sådan sam manställning i Sverige måste föra. Aterblickare vill imedlertid insinuera, att Bidragen äro någon ting så förskräckligt, att de i Frankrike och Eng land ej skulle fått opåtaldt utgifvas. Viråda de läsare, som möjligtvis kunde behöfva en upplys ning om detta påståendes sanning, att endast tag en fransk eller engelsk Oppositionstionstidning handen. Å 22 (Forts. följer.) i (Insändt.) OM TJENLIGE ARBETEN FÖR KORREKTIONS MAL UIANS SVSCKET SÄTTNING