Aftonbladet – 11 oktober 1843, sida 2

DEBET OCH CREDIT eller De Lindebergska Bidragen och svaret derpå. (Forts. från gårdagsbl.) Det skulle vara för läsaren, hvilken vi redan nödgats alltför mycket trötta, ett prof, som dess tålamod ej skulle utbärda, om vi företoge oss att följa Aterblickaren på alla dess utflygter inom den goda viljans område, för att bevisa styrelsens förträfflighet genom landets förkofran i alla hänseenden. Vi inskränka oss således blott till en oc3 annan liten smakbit på hans argumentationsförmåga i detta fall. Sålunda anför han bland dessa drag af styrelsevishet: ångfartyg, hypotheksföreningar och privatbanker. Han nämner icke att år 1810 var Sverge ursäktadt för det att inga ångfartyg då funnos här; han nämner icke en gång att det år 48148 icke hade något enda, utan börjar med år 4824, då det hade tre, ty förkofran till år 4840, då det hade -femtio, blir derigenom så mycket mer i ögonen fallande. Hvad regeringen gjort för att framkalla detta resultat, finner han för godt att förtiga, och det, som man lätt förstår, af ganska giltiga skäl. — iI Bidragen hade anförts, att bela jordegendomen var år 1813 uppskattad till 320 millioner, då på hvarje invånare sålunda föll ett fastighetsvärde af 433 Rdr, men att den år 4836 endast var uppskattad till 273 millioner, hvilken summa, fördelad på den dåvarande folkmängden, lemnade hvar och en ett fastighetsvärde af blott 91 Rdr. Härvid tillägger likväl utgifvaren, att han icke tillhörde deras antal, som fäste någon ovilkorlig vigt wid statistikerns siffra, samt att han för öfrigt visste, att taxeringsvärdet under de sednare åren, enligt Ständernas beslut, ej blifvit så uppdrifvet som förut. Detta faktum var likväl ledsamt, men Aterblickaren är ej rådlös. Han kan väl icke förneka siffran, men sätter i dess ställe ett bevis, som ingen kar vederlägga, nemligen sin egen tro. Han behåller således den större summan, eller de 320 millionerna, och tror den kunna: ökas med en tredjedel, då han får hela jordegendomens värde till 427 millioner och således på hvar och en invånare år 1843 ett fastighetsbelopp af 177 Rdr. Nu borde han väl, för att vara konseqvent, ha trott sig kunna öka äfven den sednare summan och fördela den på den nuvarande högre folkmängden; men som detta i alla fall skulle gifvit det förargliga resultatet af en nedsättning, så tiger han försigtigt helt och hållet dermed, åtnöier sig på detta enda ställe med att visa Sverges välstånd år 4843, lemnande åt sina läsares gissningsförmåga och politiska opinion, att efter behag uppskatta beloppet af samma välstånd år 1843. På enahanda sätt förfar han med det sammandrag han meddeiar (sid. 484) om framstegen från år 48140. Detta sammandrag borde väl vwisa förbållandet mellan hvarje artikels tillstånd sistnämnda år och det, till hvilket jemförelsen går, eller 4842 — ty emellan dessa hvälfver sig folkmängden, som utgör förkofrans verkliga måttstock. Men detta oundgängliga vilkor besvärar icke Aterblickaren. Han börjar hvar honom godt synes och slutar likaledes hvar det faller sig beqvämast. Sålunda: börjar han spanmilsoch potatis-utsädet med år 1822 och slutar det förra med år 1839 och det sednare med år 1842; börjar koppartillverkningen med år 41833 och slutar med år 1849; husslöjderne med år 48350 och slutar med år 4841; trävaruexporten med år 1834, men hela exnorten med 4821; utrikes sjöfarten med å1 1823, men den inrikes med år 4829, 0. s. v. och ändå kallar han detta en upplysning om framstegen från 4840. För honom kan sålede: 1810 igenfinnas hvar han behagar, ibland 4813 ibland 1824, ibland 18533, o. s. v. Methoden ä) sinnrik och vi rekommendera den till begagnande för de liberale, i fall de någon gång skulle vilj: träda i de konservatives fotspår. Att frågan om skatterna måste förekomma :i ett arbete af denna beskaffenhet, säger sig sjelft och det lärer icke heller öfverraska någon, at hos Återblickaren igenfinna det gamla stratageme med kursberäkningen. Andra hafva nöjt sig mer att finna, det vi nu ieke betala mer i utskylde än år 4840. Men Återbl. är icke belåten här med, utan vill påstå, att vi nu betala några oci 60 procent mindre än år 4840. Som han hä helt oeh hållet förvillar sig i diktens regioner, äl det oss omöjligt att följa honom, utan vi in skränka oss att visa läsaren hvad väg han tagit öfverlemnande åt denne, att, efter egen förmåga göra honom sällskap på hans djerfva flygt. Elfte Återbl:s försäkran betalte Syerge år 1840 till stats medel 6,914,834 och till krigsgärd och ränto 3,856,269, tillsammans 40,751,400 Rdr, hvilk ban evalverar först efter 79 sk. kurs till Rd Hamb. Bko och sedan efter 128 sk. på riksdaler: till 47,419,498. År 4843 nedsätter han utgifter Lr 2 11 OLAV NR4 Allar tiil föra mar 31