Aftonbladet – 10 oktober 1843, sida 1

FREM ON EVA t OMAR VIIHOS Me Sv VIVUSIINMURTEHe ETISK SNES DESSA SS telsen om fortgången af föreningens verksamhet höll föreningen 44 personer, som foro omkring i landet och höllo föreläsningar till utbredande af dessa grundsatser. Icke mindre än 9 millioner broschyrer hade blitvit utdelade. Föreningens inkomster hade stigit till något öfver 50,000 , och en lika summa erfordrades för dess ytterligare verksamhet. Den 26 gaf Lordmayorn den stora festen för Espartero. Omkring 300 personer voro bjudna, och bland dem 46 Spaniorer af Esparteros svit. Innan måltidens början öfverlemnades till Espartero den adress, municipalitetet i London beslutit åt honom. Af regeringens ledamöter var ingen annan närvarande, än understatssekreteraren vid utrikes departementet, Viscount Canning. TYSKLAND. Den 3 dennes ankom hertigen af Bordeaux, under inkognito af grefve de Chambord, till Hamburg, åtföljd af trenne kavaljerer. Han ämnade följande dagen inskeppa sig till England. DANMARK. Den 49 sistl. Sept. i en sammankomst af Danska Samfundet i Köpenhamn höll Grundtvig tal i anledning af konungens födelsedag. Den gamle mannen yttrade, att ehuru mycket det var hans fasta och orubbliga princip, att öppet uttala sina tänkesätt, hade han likväl tvekat om han nu borde göra det. Han ville nemligen högst ogerna vålla detta sällskaps snara slut; och det var likväl nu med klara ord sagdt, att ett sällskap icke hade lof att bestå, om det befattade sig med politik. Det var just politik, som på denna dag måste uttalas: såväl inre som yttre politik. Han ville på denna högtidsdag uttala sina önskningar, såväl för folket som för kungen; men den bästa önskan han hade att gifva begge, var den om en nära förening med brödrarikena. Han hade förr önskat, att de tre nordiska rikena skulla samlas under en krona, då Fredrik VI var i fråga att väljas till Sveriges thron; men en sådan förening önskade han ej nu, emedan ban trodde, att folken borde fritt och sjelfständigt utveckla sig. Han önskade deremot Norden, icke endast en vettenskaplig förening, utan cen förening, fullständigare än det Tyska förbundet; en förbindelse att värna Nordens sjelfständigbet och frihet, samt att bekämpa begges fiender. Han önskade, att en sådan förening kunde ske snart; ty angreppet ut ifrån kunde i sanning icke länge uteblifva. Jal han önskade att detta kunde ske i konung Christians dagar; och detta var den bästa önskan han hade att gilva H. M. på Dess födelsedag.n Man finner häraf, att i Danmark, sådana män som Grundtvig, Oehlenschläger, Ingemann, Clausen, Tryde, m. fl., af eljest skiljaktiga åsigter i religiösa och politiska ämnen, enigt yttra sig, då det är fråga om Nordens framtid, för en närmare förening mellan dess tre riken. ITALIEN. De sednaste underrättelserna härifrån, af den 21 Sept., bekräfta, alt insurrektionen är långt ifrån qväfd. Både i Romagna, i Modena, i Toscana och i Sardinien kringsvärma beväpnade höpar, hvilka i de sednaste veckorna skola hafva erhållit förstärkning, och sträckt sina ströftåg ännu längre än förut, isynnerhet i norr åt Piemont. Dessa skaror skola vara väl organiserade, och handla efter en gemensam plan. Med penningar och andra förnödenheter sägas de vara väl försedda. SYDAMERIKA. Den 414 Juli var Montevideo ännu ej intaget, oaktadt Oribe skrutit, att han den dagen skulle bafva staden i sitt våld. De belägrade gjorde nästan dagligen utfall, hvilka imedlertid ej ledde till några betydande resultater. Hvarken Engelske eller Fransyske marinbefälhafvarne lade numera hinder i vägen för stadens blockering från sjösidan.