Aftonbladet – 9 oktober 1843, sida 2

———REEE EgSM en annons i tidningarna inhemtas, alt öfverläggningen angående det af vissa kommitterade utarbetade försla:et till ett arbetshus här i hufvudstaden kommer att fortsättas nästa Oasdag klockan fem eftermiddagen. Ehuru det är ganska svårt att säga, om något eller hvilket resultat slutligen varder utkommande af denna öfverläggning, vore det likväl intressant, om alla de, som intressera sig för detta ämne, men framför allt sådane, som genom sina befatiningar kunna äga någon speciell sakkännedom om det inre al dylika inrättningar, ville hedra sällskapet med de:as närvaro. Det är så sällan man här i Stockholm bar tillfälle att utom de egentliga embetsrummen komma tillsammans till rådplägning och för allmänt nyttiga ändamål, att det är allt skäl att begagna sig af tillfället, när det yppar sig. I sammanhang härmed fåste vi med nöje uppmärksamheten på en ide, som blifvit hos Red. framställd af en äldre och äfven betydande man i samhället; neml. på den, åtminstone efter all sannolikhet, stora fördelen deraf, att den öfverläggning som kommer att hållas om Onsdag, icke blefve den sista; äfven om det ifrågavarande förslaget der hinner debatteras till slut, och den deraf föranledda önskan att antingen den nu valda kommittten, eller, om någon af dess ledamöter finner sig förhindrad, andra i deras ställe; må godhetsfullt göra sig den mödan att hålla flera sammanträden till öfverläggnieg, dels om detaljerna och verkställigheten af hvad som nu kommer att beslutas, dels också om andra ämnen, som dermed äga sammanhang. Vi för vår del finne denna id i hög grad förtjent af vederbörandes behjertande, emedan den grundar sig på flere de mest giltiga skäl. Det första och vigtigaste af dessa är, att kommunalnämnder ävnu ej äro bildade utom i två församlingar. Så länge detta ej skelt för hela hufvudstaden, kan det vara icke blott nyttigt utan äfven nödvändigt, att någon annan sammanhållningspumkt finnes för det allmänna intresset i fattigvårdssaken, och det är ingen tvifvel, att tillvarun af en ådan åtminstone nåvot skulle bidraga att åstadkomma ett resultat, hvilket man hittills förgäfves afvaktat. Men utom detta bör äfven ihågkommas, att den arbetande klassens och de fattigas bebofver — vi mena härmed icke blott behofvet af bröd, värme och husrum, utan äfven andra,som kunna i betydlig mån verka till förökning eller förminskning ar fattigdomen, med ett ord, äfven det lägre folkets moraliska intressen — taga de bättrelottades omvårdnad i anspråk, och att man i detta afseende ingalunda uppfyllt allan rättfärdighet med blott några attigvårdsinrättningar. Sådana äro behofvet kf undervisning och lämplig sysselsättning för de arbetande, isynnerhet af ungdomen, på lediga stunder; behofvet att genom ändamålsenliga åtgärder åstadkomma en inskränkning af kroglifvet; behotvet att afbjelpa vissa andra svårigheter för den obemedlade, som nu hindra honom att försörja sig genom små binäringar, eller hvad man kallar den lilla industrien, som likväl i andra hufvudstäder upptager en icke så obetydlig andel i produktionen, och mera dylikt. Det är icke att betvifia, att nu för tiden fianes en större välvilja än någonsin, att afbjelpa dessa behof; men huru skall sådant kunna ske, om intet tillfälle finnes att trälfas, att rådslå, att öfverlägga derom. Man