kände att han i denna sak burit sig mycket oskckligt och svagt åt. Efter deättas återkallelse lät hr v. Haber förnya sin utmaning till hr v. Göler, först genom en hr Thouret och sedan genom en rysk kapten Verefiin, men von Göler svarade båda, att han ej kunde gifva någon upprättelse förr än han erhållit tillåtelse af officerarne vid sitt regemente. I anledning af detta svar, skref hr Verefkin d. 27 Aug. ett bref till hr von Göler med begäran, att han snart måtte lemna svar, huruvida han erhållit denna tillåtelse, och reste, då han, Verefkin, d. 29 ännu icke erhållit svaret, till Carlsrube. Som han icke träffade hr von Göler der, vände han sig d. 50 till en af hans kamrater, kapten L., som lofvade, att han samma dag skulle fi veta hvad officerarne beslutat. Den 31 skref han äter ett bref till kapten L., hvari han, med anledning af Gölers undanflykter, kallade honom en skurk; derefter erhöll han två svar, det ena innehållande en utmaning från von Göler, det andra förolämpningar mot von Haber af Sarachaga, och ett tillkännagifvande, att några oficerare afejort, att br von Göler icke beböfde gifva hr von Haber upprättelse. Verefkin utmanade nu Sarachaga och hänvisade hoom för detta ändamål till sin sekundant, men vägrade att slåss med von Göler, förr än denne gifvit von Haber satisfaktion. Den 4 Sept. på qvällen, då Verefkin var på vägen hem till sitt logi, antastades han på gatan af von Göler och Sarachaga, af hvilka den förre, genom att knyta näfven åt Verefkin; tvang honom att gå in på att slåss med honom. Verefkin skref då till Haber och ursäktade att han måste bryta stt löfte att göra Göler den äran, innan denne slagits med Haber, och följande dag kl. 4 träffades Göler och Haber i en liten skog, der duellen försiggick på 410 stegs afstånd, och, såsom förut är nämndt. von Göler blef svår: sårad, så att han dog några dagar derefter, och Verefkin stupade på stället. ee Lärdoms-reglor. 4. Bed och arbeta. 2. Om aftonen ställ, om morgonen verkställ: d. v. s. gör upp arbeisplanen den ena och verkställ honom den andra dagen. 3. Anteckna redan ifrån barndomsåren det märkvärdigaste af allt, hvad du lärer. Joh. Fredr. Richter hade vid 25 års ålder sammanskrifvit 24 qvariblad anteckningar, hvaraf 2 utgjorde register. 4. Stig upp tidigt och gack tidigt tillsängs. Morgonstunder göra lärdoms-under. 3. Släpp ingen mening, utan att du förstår den. Läsa och icke förstå, är att plöja och icke så. Aneckna det du ej förstår och fråga läraren, när han Lräffas. 6. Läs efter en uppgjord plan. Ordning är halfva arbetet. 7. När du blir trött, roa dig; men ditt nöje vare samtal med en trogen vän om det, som du lärt. Att 2 läsa tillsammans, på det sätt, att den ena redogör ör den andra vid dagens slut hvad han lärt, är nytigt och nöjsamt. 8. Sund själ i sund kropp, är det bästa af allt jordiskt godt. 9. Repetera flitigt. Bespard penning, vunnen penning. Hopsamla, serdeles vid hvarje veckas slut, läsningens frukter, och låt dessa sedan i sin ordning olifva frön till nya frukter den kommande veckan. 10. Har du ej råd att köpa dig böcker, så låna. Bättre vara brödlös, än rådlös. 414. Ställ den ena kunskapen i sammanhang med len andra. Enighet gifver styrka. 42. Anse dig aldrig fullärd. En svala gör ingen ommar; många bäckar små göra en stor å. 43. Förtröttas aldrig; trägen vinner. ? (Saml.) versen TEITISOSEISONEEONT SETT IESETET T ONES FATT SETESETEOERETEFREEE SN